”Låt inte det du inte kan göra hindra dig från det du faktiskt kan göra!”
Vissa individer gör sig själva till offer under sin diagnos. De väljer att tycka synd om sig själva och förminskar ofta sin egen förmåga. Att psykisk ohälsa är osynligt gör att det är ännu lättare att falla offer under den. Ingen annan än du själv vet dina begränsningar och därför kan det vara svårt för anhöriga att stötta dig. Men jag tror att de flesta kan leva ett gott liv. Arbeta, ha vänner och fritidsintressen oavsett diagnos. Du måste bara se bortom ditt handikapp, sluta att se sakerna du inte kan, och koncentrera dig på de saker du faktisk är bra på.
Jag är dålig på matte, har svårt att följa en vägbeskrivning och har problem med att känna igen ansikten. Jag är dålig på att lyssna om det du säger inte intresserar mig tillräckligt och jag kommer aldrig minnas din födelsedag. Jag pratar fort, går raskt och tröttnar snabbt. Jag är rastlös, impulsiv och har svårt att hitta mina egna begränsningar. Men jag är orädd och envis och ger aldrig upp för något jag tror på. Jag hittar alltid lösningar, vågar ta risker och är inte rädd för att ta ansvar. Jag är alldeles för omtänksam, har en överdrivet empatisk förmåga, är jävligt flitig och har en alldeles för hög arbetsmoral (enligt min man). Det finns 100 saker jag inte klarar av att göra och säkert fler där till som jag är mindre bra på, men det finns än fler jag faktiskt kan. Jag väljer att se dem. Gör du?