2015 var för mig, ett år fullt av utmaningar. Jag bestred varje tanke och varje rädsla som gjorde intrång i min kropp. När kroppen protesterade och hjärnan ropade nej, då körde jag på lite extra bara för att visa vem som bestämmer, och jag klarade det! Klarade mig hela vägen. Jag vann över rädslan, jag vann över ångesten, jag vann över varje elak tanke och allt tvivel jag hade på mig själv. Men oavsett vinst eller förlust så vet jag att det i längden inte funkar att utmana sig på det sättet, eller att köra på så hårt heller för den delen.
Det här året ska därför bli ett lugnare år, jag ska fortsätta att utsätta mig för utmaningar, men av det mildare slaget. Det här är året jag på riktigt börjar bli snäll mot mig själv (det är väl en utmaning om nått), där jag börjar ta hand om mig själv lika mycket som jag vill ta hand om alla andra. Där jag alltid ska försöka att se till mig själv först. Jag ska ha för vana att lyssna inåt istället för tvärtom och följa lusten istället för kraven.
Jag ska belöna mig själv oftare. En klapp på axeln, en high five och ge mig möjligheten att bara få finnas till utan prestation eller innehåll. Jag ska unna mig själv en sovmorgon, en andningspaus, eller ett träningsuppbehåll, om det är det min kropp eller mitt sinne suktar efter. Jag ska försöka ge mig själv lagom stora utmaningar och passande små mål. Jag ska kasta alla tankar som inte förtjänar att bo i mitt huvud och ta bättre hand om de som förtjänas att lyssna på.
Det här är året där jag ska sluta och titta på klänningen jag vill ha, och fråga mig själv om jag är värd den. Istället ska jag ställa mig frågan om den är värd mig [wp-svg-icons icon=”heart” wrap=”i”]