Jag fick en fråga på mail om jag hade några tips när det kommer till att sluta med SSRI, hur man kunde göra sin situation lättare där och då. Jag vill försöka svara på alla era frågor, och enklast är att göra det via blogginlägg så att alla får svar då många har samma frågor. På denna fråga vet jag inte om jag har ett svar som passar dig för det är så himla svårt då alla kan få olika biverkningar och för att vi överlag fungerar olika. Men ok, här kommer de förslag jag kan komma på och som fungerade för mig.
- Sjukskriv dig från jobbet när du mår som sämst –själv var jag tvungen att sjukskriva mig ca en vecka. Jag fick plötsliga gråtattacker och panikkänslor. Ville på något sätt rymma ur min kropp. Ja måendet går knappt att förklara men det gick INTE att jobba under den tiden. Var snäll mot dig själv och tillåt dig vara hemma.
- Undvik folksamlingar, affärer och liknande. -Jag fick samma känsla där, kunde inte kontrollera mig själv. Alla ljud och alla intryck liksom ekade inombords och fördubblades, så undvik sådant. Låt någon gå och handla åt dig eller köp hem mat så att du klarar dig.
- Vitt brus -Innan jag slutade med antidepressiva förstod jag inte vad man skulle ha vittbrus till (du finner det på spotify). Men jag hade så himla svårt för ljud. Till och med hundens andetag gjorde ont i mig, fläkten, tv:n. ALLT. Jag ville ha TYST omkring mig men i ett hus med andra människor är det svårt att få. Men för att ta bort dom där små små ljuden (som någons andetag eller ventilationen) så fungerade vitt brus för mig. Jag blev typ illamående av ljud så det var till stor hjälp.
- Stäng in dig -hade jag kunnat så hade jag rymt från min familj under tiden som jag slutade med medicinen. Nu gick ju inte det. Men att undvika människor, i alla fall om det är fler än två kan vara en bra grej. Jag klarade inte av om några pratade till varandra. Det blev för mycket att ta in. Ett mörkt rum, med hörselkåpor hade nog varit mitt bästa. Men du får själv hitta ditt! Sen menar jag inte att du ska isolera dig, absolut inte. Mina värsta symtom varade i en vecka, så under den tiden umgicks jag inte med människor (mer än familjen) eller ens pratade med någon alls.
- Rör dig –detta tips vet jag inte om det funkar för dig. Men det var det bästa jag kunde göra. Röra mig. Det bästa vara om jag sprang. Det var som om hjärndimman luckrades upp och det var enda gången jag kände mig som vanligt. På grund av otrolig dålig kondis kunde jag tyvärr inte springa dygnet runt med snabba promenader funkade också.
- Det går över -påminn dig om att det här är tillfälligt. Det går över. Blir bättre. Andas, ta det lugn, Gråt, skrik om du behöver det, men stå ut. Det finns ingen som kan säga hur långt tid det tar för just dig. Men du kommer att komma ut på andra sidan. Så ge inte upp!