Just nu känner jag mig lite krasslig. Ni vet ont i halsen, huvudet och känner mig allmänt hängig. Men jag är en sådan där person som inte tillåter mig att vara sjuk förrän jag har något bevis på det, så som tex feber eller kräkning, först då är det okej att sjukskriva sig från jobbet och vila upp sig. Annars reser man sig upp och gör sin plikt oavsett hur dåligt man mår.
Självklart vet jag att det är fel, att man kan vara sjuk och i behov av att vila utan att febertermometern visar 39 c. Men ändå är det som att jag behöver ett bevis, något som säger till mig att nu har du rätt till en paus. Jag vet inte annars hur jag ska mäta mitt mående, vart man sätter gränsen. Trots att termometern inte alltid talar sanning fortsätter jag att använda den som evidens för mitt mående, när jag istället hade kunnat fråga mig själv och fått ett mer sanningsenligt svar.
Jag tänker att många har samma problem när det gäller psykisk ohälsa. Eftersom mående ofta kommer successivt hur ska man då veta när man gått över gränsen? Hur vet man att man behöver söka hjälp, hur vet man att det är allvar?
Jag föreställer mig att det skulle finnas en liknande termometer gällande psykisk ohälsa, att du stoppar den i din mun och den mäter av graden av ångest. När mätaren är över normalnivå indikerar den. Den visar då att du behöver stanna hemma och vila upp dig ett tag. Om termometern indikerar dagligen och det tar veckor utan att den sjunker tänker jag att man likt vanlig feber söker hjälp. Så som du skulle ha gjort om det gällde en somatiskt sjukdom du inte kunde skaka av dig. Den visar för dig att du behöver MER än att bara vila. Men de flesta är likt jag själv blinda och kör på tills allvarligare symtom inträder.
Jag vill att du ser den där ångesttermometern framför dig, och att du om så bara för 1 minut stoppar den i din mun. Blunda och bara vänta…Vad säger termometern? Jo, du vet vad den säger, du skiter bara i och lyssna! Ja jag vet om dina ursäkter, jag bär på dem själv.
*Jag har inte tid
*Det går över i morgon, eller nästa dag, eller nästa..
*Det är bara en fas jag behöver ta mig igenom..
*Jag ska bara..
*Termometern ljuger, jag mår bra
*Inte kan väl jag sjukskriva mig på grund av en känsla!!!
Jo men det kan du! Ta ditt mående och dig själv på allvar! Många gånger behöver man inte en läkares åsikt om sin allmänstatus för ofta vet du bäst om den själv. Du väljer bara att inte lyssna.
Hur många grader visar din termometer?
Du har så rätt Jessica. Psykisk ohälsa ska man verkligen ta på allvar. Den där termometern skulle finnas på riktigt.