Då sitter man där igen. I soffan som är för nopprig för att vara riktigt bekväm och i huset där ljudet alltid är för högt. Undulaterna som i ena rummet försöker överrösta tv:n och sonen som i andra rummet försöker överrösta sitt tv-spel.
På platsen där köket alltid är stökigt och hemmet där man inte kan finna lugnet någonstans.
Känns som att jag igår var på andra sidan jorden och att jag alldeles nyvaket hittat tillbaks igen. Här i det operfekta finns allt jag älskar, så även om jag uppskattade besöket finns det ingen plats som mitt hem <3