Alltså jag fattar inte det där med tid. Spelar ingen roll om det handlar om timmar, dagar eller veckor. Den går mig liksom alltid förbi. Jul tex, den kommer vid samma datum varje år, ändå kommer den alltid som en överraskning. Julklappar? Mat? Planering…..öh….
Det är samma med födelsedagar, namnsdagar och alla andra viktiga dagar man ska komma ihåg. Man vet att dom kommer, men man vet aldrig riktigt när. Och där står jag som ett fån…..varje gång.
Ni vet när man blir hembjuden till någon, precis när man ringer på dörrklockan faller det över mig. Att nu, i just denna stunden skulle jag haft med mig en blomma, en flaska vin, nybakat bröd, hemma gjord saft, vad fan som helst!! Men jag missar ALLTID den där gåvan, och jag skäms.
Folk säger att det är tanken som räknas men det stämmer inte. Jag har inte träffat en enda person som uppskattat att jag har gett dem gåvor i mina tankar. För oj vad mycket snälla tankar jag tänker och vad mycket jag har gett bort. Men jag har inte fått ett enda tack.
-Men mamma, i morgon är fritids stängt och det är skollov!
-what???
Mycket riktigt, ordningsam som jag är står det prydligt uppskrivet i TVÅ av våra kalendrar. Men det hjälper ju inte när man glömmer att titta i dem. OBS Stängningsdag i skolan! Stora röda bokstäver.
När jag tänker efter har jag vetat det länge. Jag tänkte till och med söka semester förra veckan av just den anledningen. Jag hoppas att chefen håller med om att det är tanken som räknas, för jag hade trots allt tänkt att komma till jobbet idag. Det kan hon tacka mig för.