Månadsarkiv: april 2017


Papper & brasor

Så där ja, då var terminens föreläsningar avslutade. Nu är det skolan all in som gäller. Tre utbildningar som ska slutföras och jag håller verkligen tummarna för att allt ska gå vägen. Jag har tidigare haft tankar att minska ner eller sluta med föreläsningar helt då de tar så mycket tid och energi men efter gårdagen är dessa tankar som bortblåsta. Det är en sådan kick, både att möta så många fina människor och sedan att få en sådan dusch av beröm. Sådana duschar kan man väl inte få för ofta? [wp-svg-icons icon=”cool” wrap=”i”]

Jag har börjat rensa mitt kontor lite, mitt mål är att det ska bli fullständig ordning och reda men eftersom jag har hundra saker på gång samtidigt är det ju lite svårt att uppnå. Men jag bestämde mig i alla fall för att rensa ut alla artiklar gällande min uppsats. Nu ska ju ingenting mer in där. Men jisses vad mycket det blev. Att jag suttit och lapat i mig allt detta gör till och med mig förvånad. Jag borde ju nu vara jätte klok, eller nej, vi ska inte överdriva. Jag borde kunna mycket om ADHD, självkänsla och kriminalitet för att vara helt korrekt [wp-svg-icons icon=”cool” wrap=”i”]

På riktigt så vet jag inte vad jag tar mig till om jag inte får godkänt på första försöket gällande uppsatsen. Chansen att jag gör om och gör rätt efter det känns minimal. Jag vill inget hellre nu än att lägga den bakom mig, fortsätta med boken och bygga en ny föreläsning med mina bara händer. Risken finns att skiten åker in i brasan som resten av pappershögen.

Nej, Jessica, tänk positivt, du klarar det här, det är ju bara de sista metrarna in i mål [wp-svg-icons icon=”point-right” wrap=”i”]

Äh, nog om mig, hur är allt med dig? Även om det i stort sett är inlägg här varje dag kan jag känna ibland att jag kommer för långt ifrån er. Det är väl för att jag sällan skriver inlägg för stunden utan allt redan ligger färdig skrivet i datorn och publiceras av sig själv. Då blir det liksom inte lika nära på något sätt, men kanske är det mer jag som känner så? 
Ja, ja. Ikväll gissar jag att det är andra brasor som väntar. Jag önskar dig en trevlig valborg [wp-svg-icons icon=”heart” wrap=”i”]

[wp-svg-icons icon=”pencil” wrap=”i”] Lämna en kommentar


Gästbloggaren -Arbetsmiljö i ett Feng Shui perspektiv

Här kommer del 3 av 3 från gästbloggaren Marianne J Rose, här hittar du del 1 och del 2.


När jag läser artiklar och forskningsresultat om utmattning blir jag både glad, ledsen och frustrerad. Glad för att det läggs ner mycket tid och resurser på att förstå sjukdomen, ledsen för att det är en sjukdom som verkligen sabbar kroppen och frustrerad över att det trots det inte läggs ner större resurser på att åtgärda själva orsaken – i grunden!

En viktig del av god hälsa på jobbet är att anpassa och göra det bästa av den fysiska miljön. Att den är sund och ergonomiskt bra men den bör också stärka oss i det vi gör.  Alla rum gör ett avtryck i oss – från det att vi går in genom entrén, vidare till personalutrymmena och fram till den egna arbetsplatsen. Man kan säga att Feng Shui är en finjustering och vi tittar på flera olika aspekter som tex väderstreck, färger och rummens funktion, men också människorna i dem . Vi anpassar helt enkelt rummen till de som jobbar där. 

Entrén

Den ska utstråla att det här är en bra arbetsplats där man månar om sin personal. Här sätts första fröet till din känsla resten av dagen. Så enkelt men ändå något som oftast glöms bort.

Personalrummet (Lunchrum)

  • Bör vara en plats för återhämtning men också uppmuntra till gemenskap och bra dialog
  • Runda bord inkluderar och uppmuntrar kontakt
  • Naturligt ljus är bästa energihöjaren och hjälper oss hålla energinivån uppe under dagen. Dagsljus är viktigt i alla rum!
  • Möbler och tyger i naturmaterial som trä, bomull eller lin gör Chi lite gladare och för oss närmare naturen.
  • En mysig hörna med dova färger och mjuka möbler att sjunka ner i för den korta vilan
  • Ljusa färger ger en lätt och rörlig energi. Grön känns skönt, lugnar och balanserar. Orange och ”solgult” gör oss glada och öppnar upp för dialog.

Vi tar upp färgernas energi inte bara via synen utan också genom kroppen. Rött är tex en varm färg, men också en riktig pulshöjare. Att sitta hela dagar i ett rum med övervägande rött kan göra oss trötta, irriterade och till och med arga. Bra att undvika alltså vid stress! De blå och lila färgerna däremot är kalla, sänker vår puls och är lugnande. Brunt kan kännas skönt att sjunka ner i men gör det svårt att hålla arbetslusten igång en hel dag.

De ljusa färgerna lyfter energin och får små rum att kännas större. De mörka färgerna kan kännas betungande och göra oss nedstämda eller få oss att tappa inspirationen och arbetslusten. Det här är så klart mycket generellt och beror på rummet i helhet men kan vara bra att ha i åtanke. 

Kontoret 

När jag besöker kontor ser jag ofta att man sitter med ryggen mot dörren. Det är vad vi kallar en försvagad position. Kroppen känner sig otrygg och är på helspänn hela dagen. Man blir fort trött.

  • Vänd skrivbordet så att det står ut mot rummet. Då har du full koll på vad som händer och sitter i vad vi kallar för Kraftposition. Kroppen känner sig trygg. Om inte det är möjligt är nästbästa alternativ att sitta med sidan mot dörren.
  • Det förstärker trygghetskänslan om skrivbordet har en skyddande skiva på framsidan så att man inte ser dina ben där du sitter.
  • Undvik att sitta i vad vi kallar energidrag mellan två öppningar som tex en dörr och ett fönster. Det får dig ofta att känna oro och du blir fortare trött.
  • Möblera ändamålsenligt. Ha inte mer möbler och saker än du verkligen behöver och använder. Öppet utrymme ger Chi ett fritt flöde: rummet får en piggare energi, du blir mer klartänkt och uthållig.
  • Viktigt med ren yta på skrivbordet, för det fria Chiflödet. Att förvara lösa papper i mappar är lugnare för det undermedvetna än att de ligger i en hög på skrivbordet.
  • Ha något personligt och upplyftande vid din plats. Något som gör dig glad och stärker dig i din roll på jobbet. Det kan vara foton, ett pris eller en symbol för ett mål du uppnått.

Bilder talar verkligen direkt till oss och vi fångar upp budskap i dem mycket snabbare än i text. Var noga med vad du hänger upp och välj motiv som lyfter och stärker dig. Naturmotiv är ofta lugnande.

Kontor i öppna landskap

I vissa fall är det absolut rätt med öppna landskap, men det är tydligt att de flesta av oss inte mår bra av att jobba i dem. Är det möjligt att förbättra arbetsmiljön i landskapen?

  • Kraftposition! Ur mitt perspektiv är ett vanligt ”fel” att man sitter med ryggen ut mot rummet. Mitt förslag är att sitta med ryggen mot en skärm (placera skärmarna i mitten) och vända skrivbordet ut mot rummet. Vi mår bättre av att ha en utsikt än att sitta med ansiktet mot en vägg.
  • Det finns många både roliga och finurliga ljudabsorberande skärmar att ställa upp runt omkring för att fånga upp bruset.
  • Höga växter ger skydd och skapar en rumskänsla.

Det finns så många fördelar med gröna växter att diskussionerna borde handla mer om hur många som får plats och mindre om skötseln av dem. Växter skyddar oss från datorers och andra apparaters elektriska vågor. De syresätter och renar luften från gifter och ger en bättre luftfuktighet. Vi mår helt enkelt mycket bättre i det gröna!

Det här med den psykiska hälsan på arbetsplatsen kräver ofta en mer omfattande förändring i rutiner, men att skapa en fysisk arbetsmiljö där kroppen mår bra är som jag ser det en nödvändig grund för ett hållbart resultat.

Det är inte alltid man orkar tala om hur man mår. Jag hörde om en arbetsplats där de använde sig av färgkoder vid dörren eller på skrivbordet, som en symbol för att tala om den egna dagsformen. Man kan ju också uttrycka det i väderlek som i den där barnboken. Då ser kollegor omgående hur det står till med dig och vem vet – en mulen morgon kan ju bli en solig eftermiddag!

Kram Marianne

[wp-svg-icons icon=”pencil” wrap=”i”] Lämna en kommentar


Bra saker som händer: 1 kommentar

Bra saker som händer

Bra saker som händer:

  • man säger ifrån och få en ursäkt tillbaks
  • en klient ringer och säger tack för hjälpen <3
  • solen tittar fram på en mörk himmel
  • man vaknar till ljudet av fågelkvitter
  • att se hur en tidigare deprimerad person plötsligt ler med hela sitt ansikte (vilket fick mig så glad att jag ville gråta)
  • att ta beslut som känns rätt i magen
  • att ha modet att sträcka ut sin hand och hålla den kvar tills att någon tar emot den
  • när en klient i mötet säger att hen för första gången i sitt liv känner sig hjälpt genom samtal och att hen aldrig har ont i magen innan mina besök utan tvärtom ser fram emot varje tid. Den meningen vill jag ta med mig i alla min dar <3

[wp-svg-icons icon=”pencil” wrap=”i”] Lämna en kommentar


Snart föreläsning i Uddevalla

Snart föreläsning i Uddevalla

Snart föreläsning i Uddevalla

I söndags var det föreläsning i Borås och nu på lördag väntar en föreläsning i Uddevalla. Tror aldrig jag varit så pepp på att föreläsa som jag är nu. Att hålla en föreläsning innebär oftast en salig blandning av stress, nervositet och rädsla, men i söndags infann sig inte någon av de där känslorna. Jag var bara så otroligt glad att återigen stå inför en publik.

Jag kände mig aningen ringrostig och ja utan något vidareförberedelser måste jag nog ändå säga att jag är otroligt nöjd. Som vanligt är publiken full av fina, fantastiska människor som delar ut kramar på löpande band efteråt [wp-svg-icons icon=”heart” wrap=”i”]

Det här är sista föreläsningen innan sommaren och nästa termin har jag ingen aning om vad som väntar. Kanske är det sista gången med föreläsningen ”Min bror & jag”, kanske är det sista gången jag kör en föreläsning ensam? Vem vet!

Spännande tider väntar!

Har du inte köpt din biljett än så gör det här.

[wp-svg-icons icon=”pencil” wrap=”i”] Lämna en kommentar


Skrivandet som terapi 3 kommentarer

skrivterapi

Skrivandet som terapi

Jag har hela mitt liv använd pennan som psykolog. Omedvetet. Till en början kanske för att jag hade svårt att prata, att jag inte fick ut orden, kände tillit eller visste vad jag skulle säga. Och i ett senare skede av livet handlade det mer om att hjälpen inte fanns där när jag behövde den.

Jag ser skrivandet som ett sätt att ta ansvar och kontroll över mitt mående. Många sitter och väntar på en hjälp som aldrig kommer, lägger över tillfrisknandet i någon annans händer, och det kan enligt min mening vara skadligt för dig själv.

Med det säger jag INTE att man inte ska ta emot hjälp utifrån, för det ska man göra i allra högsta grad, det jag menar är att man inte passivt ska sitta och vänta på att den kommer.

Det finns mycket man själv kan göra för att må bra, så som att äta bra, träna, prata med någon eller skriva. Men ofta väntar vi på någon annans vägledning när det är vi själva som bär på både kunskap och svar.

När du skriver pyser du ut smärta, ventilerar, på samma sätt som du gör i ett samtal. Enda skillnaden är att du inte har någon som bollar tillbaka. Du kanske inte tror på det innan du prövat det själv men när du väl sitter där kan du bli förvånad över känslor och tankar som kommer ut genom dina fingrar. Du berör ofta dig själv djupare än vad du tror!

Var det jag som skrev det där, vad kom det där i från, kan jag ibland tänka.

I de två utbildningarna jag går nu får jag mycket av mina tankar bekräftade och jag ser verkligen fram emot min framtid som skrivterapeut! Visste du tex att 20 minuters skrivande om dagen ger dig positiva effekter redan inom fyra dagar? Nej, det visste inte jag heller. Men jag har ändå tydligt känt att de dagar jag inte får skriva är sämre än alla andra dagar.

Men jag har inte tid att skriva, suckar folk. Nej men du har tid att må dåligt? Gå upp 20 minuter tidigare, dra ner 20 minuter av din tv-tid, skriv medan du gör dagens toalettbesök. Inte vet jag men någonstans är jag rätt säker på att du kan hitta 20 minuter.

Min skrivtid är helig. Tiden men pennan värderas precis lika högt som tiden med en psykolog och det ska krävas mycket för att jag ska boka av den. Skrivandet kostar inget, du slipper att vänta och kan göra det när och var du vill. Så vad väntar du på?

Skriv, skriv, skriv!

[wp-svg-icons icon=”pencil” wrap=”i”] Lämna en kommentar


Tv-tips

Tv-tips

Tv-tips

Jag brukar aldrig se på tv:n. Dels för att jag inte har tid och dels för att min man har makten över den (och vi har inte direkt samma intressen). Men helt plötsligt börjar han följa två program som ligger inom mitt intresseområde så ja då får man väl helt enkelt passa på [wp-svg-icons icon=”cool” wrap=”i”]

Aldrig backa är en dokumentärserie om tjejer som förändrat sitt liv där missbruk och kriminalitet byts ut mot föräldraskap. En viktig serie som jag hoppas ska ge folk insikt och kunskap i hur svårt (och ensamt) det kan vara att byta liv och inte så enkelt som många utan kunskap och erfarenhet tycks tro.

30 liv i veckan är en dokumentärserie om självmord. Ett så otroligt viktigt ämne och som borde vara obligatoriskt för alla människor att se. Jag tror att många väljer att inte se sånt här för att det är jobbigt, för att man blir påverkad (själv grät jag mig till sömns efter programmet). Jag tycker det är så otroligt fegt att putta sånt här i från sig, att tro att det inte kommer att hända i närheten av dig, så se den!

Jag visste så klart redan innan att programmet skulle påverka mig. Jag grät under hela programmet och fram tills att jag somnade. Dels för att jag blir så jävla arg och ledsen att sånt här händer utan att vi gör så mycket åt det, men sen också för att jag blir påmind om tiden då jag själv mått såpass dåligt att jag haft självmordstankar. Det känns nästan overkligt idag och gör mig ont att vissa inte får tillfriskna som jag utan faktiskt tar sitt liv när de befinner sig i det där mörkret.

Sen vill jag ge världens största eloge till SVT för att de tar upp viktiga ämnen på ett sätt som andra tv-kanaler sällan gör.

[wp-svg-icons icon=”pencil” wrap=”i”] Lämna en kommentar


Gästbloggaren -Psykisk hälsa ur ett Feng Shui perspektiv

Här kommer del 2 av 3 gästbloggsinlägg från Marianne J Rose på ämnet Feng Shui. Del 1 hittar du här.


Går det verkligen att förbättra den psykiska hälsan med hjälp av Feng Shui?

Ja det vill jag påstå att det gör. Det är inte en trollformel eller medicin som botar, men rummen kan absolut utformas för ett bättre välmående. Allt påverkar oss och det undermedvetna tar in omgivningen och skickar signaler till hjärnan.

Jag var själv långtidssjukskrivning för utmattning och efter det tar jag i större grad hjälp av hemmet för mitt eget välbefinnande. När jag har dippar försöker jag stanna upp och läsa av händelser men också mitt hem för att komma på rätt köl igen.

Rensa i röran 

Det här är ett stort område och en hel vetenskap i sig. Men det kan göra så stor skillnad att jag ändå vill nämna det.

Om jag berättar att ett rum eller hem med många saker överallt kan vara en avspegling av din insida – hur känner du då? Det skulle innebära att när du börjar rensa i dem där sakerna, borde det också klarna i ditt huvud och kännas lättare i kroppen.

Ja så är det, men det är en process och den kan ta lång tid. Det viktiga är att först och främst bestämma sig och sen att börja med en sak i taget. Det man gör är att samtidigt rensa ut i gamla minnen som tynger. Förhoppningsvis åker de minnena ut tillsammans med saker man gör sig av med.

Jag läser just nu en roman av Lucy Dillon ”Hundra omistliga ting” som handlar om just det att rensa ut bland sina saker. Jag visste inte det när jag köpte den, men log för mig själv när jag insåg det. För mig är det numer avgörande med fria ytor i hemmet. Det öppnar upp för Chiflödet, vilket smittar av sig på mig. Jag blir piggare och det hjälper min trötta hjärna att tänka klart.

Kroppen reagerar på former

Eller det är snarare flödet av energin som virvlar runt hemmets saker.
Mjuka former är snällare mot kroppen, medan de kantiga och vassa skickar ut en vass energi som petar på oss. Det kan kännas väldigt obekvämt och jobbigt för den ”ömtåliga” kroppen. Det betyder inte att du helt ska ta bort kantiga möbler om du gillar dem.

Men försök undvika vassa hörn som riktar sig rakt mot din favoritfåtölj eller sängen. Det kan vara från tex en vägg, ett bord eller en hög bokhylla. Ofta går det att ställa en växt vid väggen, hänga upp en mobil eller placera en ljusslinga som motverkar den petande energin. Det finns många knep att ta till. 

Kraftposition

Stärk dig själv genom att alltid sitta i kraftposition. Det innebär att du sitter vänd ut mot rummet, med skydd i ryggen och på sidorna och har uppsikt över rummets alla ingångar. Det kan kännas jobbigt att ”möta” människor som kommer in i rummet, men att välja kraftposition kan ganska fort göra stor skillnad inom dig. Göm dig hellre bakom en bok eller något annat, istället för att försöka ”gömma dig” med ryggen ut mot rummet. I en försvagad position befinner sig hjärnan och vår kropp i en spänd försvarsställning och det är utmattande för hela systemet.

För att kroppen ska känna sig trygg och avslappnad i sovrummet gäller kraftposition också vid sängens placering. Går inte det kan du använda dig av en spegel, så att du ser dörren i den. Om sängen står rakt framför dörren kan det kännas tryggare att ställa en låg sittbänk vid fotändan.

Färger 

Vi tycker om olika färger och har ofta en viss favorit. Har du tänkt på om din älsklingsfärg alltid varit den samma eller har det möjligtvis varierat under olika perioder i livet?

Vi dras ofta till färger beroende på hur vi mår och ibland är det bra att aktivt välja en färg som går emot det. Jag menar, ibland när jag känner mig låg och inåtvänd vill jag helst ta på mig något grått eller svart. Om jag istället väljer ett ljusare eller mer färgglatt plagg kan det hjälpa mig att vara lite mer utåtriktad och glad. Om jag känner mig stressad är det skönt och lugnande med en blå tröja.

Varje färg har sin egen våglängd och svängning och vi tar upp deras energi inte bara via synen utan också genom kroppen.

  • Röd är en varm färg som höjer vår puls. Att vara en kortare stund i ett rum med mycket rött piggar upp, men efter en stund kan vi istället bli stressade, irriterade eller rent av arga. Det stämmer ganska bra som det sägs att vi ”ser rött” då.
  • Den rosa färgen är mer omfamnande och tröstande, speciellt den gammalrosa tonen. Skön att omge sig med när man känner sig ledsen.
  • Orange och de solgula färgerna gör oss glada och mer utåtriktade.
  • Grönt balanserar och lyfter vår energi – likt skogens träd och vårens grönska.
  • De blå och ljust lila färgerna är kalla och sänker pulsen. De hjälper oss slappna av och vara i lugnet. Ljusblått eller lavendelfärg i sovrummet underlättar sömn.

Däremot är det bra att vara försiktig med de riktigt mörka blå färgerna. De kan istället göra oss nedstämda, speciellt om de finns på större ytor.

  • Brunt är lugnande, men för mycket kan göra oss oinspirerade och håglösa.
  • Vitt reflekterar ljuset och lyfter rumskänslan. För mycket vitt kan göra att rummet känns ”öde” och stort. Vi kan känna oss förminskade.
  • Svart absorberar ljus och kan kännas ”mörkt”, trångt och lite farligt. Fungerar bra i stora rum eller tillsammans med mycket ljus.

Färgpsykologi är en vid vetenskap och vi påverkas olika av färgerna och alla deras nyanser. Ovanstående är mycket generellt, men kanske kan det ändå ge dig en vägledning och hjälpa dig göra aktiva val för ditt inre välmående. Jag utlovar inga mirakel, men vet att ibland är det bara små förändringar i rummen som gör dem till ett bra stöd och hjälp i din vardag.

Kram Marianne

[wp-svg-icons icon=”pencil” wrap=”i”] Lämna en kommentar


Konsten att överleva utsättningssymtom 2 kommentarer

konsten att överleva utsättningssymtomJag är så glad att det är över, och tyvärr har jag fått höra jätte tråkiga och hemska historier om hur dåligt folk har mått och hur lång tid det har tagit för andra att bli friska. För mig var den första veckan värst, de resterande tre mådde jag dåligt men klarade av att arbeta. Och efter fyra veckor sammanlagt var det över. Man kan aldrig säga hur lång tid det tar eller om du kommer att må dåligt alls, så därför är det viktigt att inte jämföra sig och lyssna på andra (nej inte ens mig).

Djupandas och dyk in i dig själv istället, det kommer att ta den tid det tar.

Men eftersom många har frågat vill jag ändå dela med mig av mina strategier. Sno dem som passar dig och skit i de andra. Och du, jag skulle inte heller rekommendera dig att göra som jag, sluta impulsivt och på egen hand. Ta alltid ett samtal med din läkare först även om beslutet givetvis är ditt eget.

Konsten att överleva utsättningssymtom:

  • Acceptans– jag vet, det kan kännas provocerade. Men acceptera att du mår dåligt just nu och lägg istället fokus på att det kommer att gå över. Du vet inte när, men lita på att det kommer att ske.
  • Sjukskriv dig– om du arbetar så sjukskriv dig den första tiden när det känns som värst. Säg till din familj och dina nära att du inte kommer orka med något just nu. Tillåt dig att säga nej och stänga i dig. Se till att varken du själv eller någon annan begär för mycket av dig just nu.
  • Gå ut/rör på dig– det enda som fick mig att må bra när jag mådde som sämst var att springa eller gå. Även om jag mådde skit när jag satt i soffan så tvingade jag mig ut och det var enda gången på dagen då huvudet inte kändes som en grötig sörja. Så rör dig, jag lovar att det hjälper!
  • Prata eller skriv– jag vet att du känner dig rädd, ingen vill må dåligt och där och då känns det som att det aldrig ska gå över. Tillåt dig att vara arg, rädd och ledsen. Prata med någon eller sätt dig ner och skriv. Se till att få ut den där skiten inom dig!
  • Aktivera dig- lägg tankarna på annat! Ofta väldigt simpla saker då man ofta mår dåligt så känn efter vad som passar dig. Men några exempel är att låna hem böcker (eller ladda upp med ljud- eller e-böcker),  förbered ett netflixmaraton, bunkra upp med lättlästa tidningar eller gör upp ett schema för dina vänner så att du ständigt har besök och där med underhållning.
  • Rabbla mantrat det går över, det går över, det går över, så länge tills du tror på det själv.

Själv försökte jag att jobba mycket med mina tankar, jag vet att det inte fungerar för alla (och jag vet att det är svårt)  men i min tanke förvandlade jag allt det där dåliga måendet till min bensin. Det blev min styrka att härda ut, att gå vidare. Jag försökte ta energi av den istället för tvärtom. Varje gång jag var ute och sprang kände jag ”shit vad stark jag är” och så fort jag stannade föll verkligheten över mig och jag höll på att bryta ihop. Jätte märkligt det där och därför ville jag helst inte sluta springa [wp-svg-icons icon=”cool” wrap=”i”]

Jag tycker också att du ska förbereda ett belöning åt dig själv när allt det där är över. Fira, dansa påminn dig själv om hur stark du är. Ta en dag i taget och så fixar du det här! Jag håller på dig!

[wp-svg-icons icon=”pencil” wrap=”i”] Lämna en kommentar


Bär jag på en oförmåga? 2 kommentarer

Fotograf: Robin Gosijer

Jag har alltid haft svårt att inse mina begränsningar, än mer svårt att inse mina svårigheter till följd av ADHD då jag pressat mig till att klara allt precis som alla andra, och många gånger har det ju funkat. Men den här uppsatsen känns helt klart över min nivå. Själva prestationsmomenten, att läsa artiklar, göra intervjuer, analysera och skriva ner allt, inga svårigheter. Men nu…

Jag ska opponera i maj och nu står det viktigaste kvar, korrekturläsning och en koll av referenslistan. Det låter kanske inte svårt i dina öron men för mig kräver det en ofantlig mängd energi.

Fotograf: Robin Gosijer

Som vanligt försöker jag att pressa mig, kom igen nu, du klarar det här, kom igen nu, bara lite kvar. MEN DET GÅR INTE! Det handlar inte om viljan, tro mig den finns där. Jag vill inget hellre än att bli klar, men det är som att hela mitt inre stretar emot. Bara ordet uppsats ger en klump i mitt bröst och när jag försökte tvinga mig själv att göra resterande arbete av vad som är kvar så kom den över mig igen, ångesten. Den som jag sluppit i månader! Nu sköljde den över hela mig och gjorde det svårt att andas, jag hörde mitt eget hjärta och det kändes som att det fastnat i min hals.

Skärp dig nu Jessica, ångest över en jävla uppsats, SKÄRP DIG! Du klarar det här!

Men även om jag läser, läser och läser så går det inte in. Bokstäverna dansar omkring och jag vet varken vart jag ska sätta punkt eller kommatecken. För första gången på länge så tvivlar jag på mig själv. Tänker att jag faktiskt tagit mig vatten överhuvudet. Kanske måste erkänna att det är över min kapcitet, över min nivå? Att jag helt enkelt inte klarar det. Jag kanske helt enkelt måste skylla på min ADHD och ge upp…

Men å andra sidan så vägrar jag styras av det, då kommer envisheten in och säger att jag inte har någon nivå, att ADHD:n aldrig kan styra mig, att det bara handlar om vilja och att jag bara måste kämpa lite till…och då är man tillbaka på ruta ett. Ibland vill jag slå envisheten över käften och be den låta mig va, men jag gissar att det är den som är anledningen till att jag är där jag är idag, att det beror på att den aldrig låter mig ge upp.

Att göra omslaget till boken, eller att skriva den, nej det känns inte svårt, men att göra det jag måste, det känns omöjligt…

[wp-svg-icons icon=”pencil” wrap=”i”] Lämna en kommentar


Karusellen i mitt huvud 2 kommentarer

Karusellen i mitt huvud

Karusellen i mitt huvud

Om du bara kunde skärpa dig skulle jag vilja väsa till mig själv ibland. Jag borde känna mig själv vid det här laget, ändå gör jag om samma misstag, om och om igen.

Det är som en karusell inuti mitt huvud, och när den går för långsamt mår jag inte bra. Åkturen känns då helt onödig men jag har aldrig valet att kliva av.

Det enda jag kan göra är att vrida upp tempot, då njuter av farten, vinden och av kickarna den ger. Jag höjer lite till, och lite till.

Tillslut blir jag illamående, åksjuk. Jag blir yr och kan inte längre njuta av färden. Stoppknappen har slutat att fungera och jag kan bara lägga mig ner och blunda, vänta på att det går över, att farten avtar.

När karusellen efter dagar/veckor/månader äntligen börjat tappa fart öppnar jag ögonen och reser mig upp som om ingenting har hänt. Här går det långsamt tänker jag och går fram och vrider på knappen, igen….

[wp-svg-icons icon=”pencil” wrap=”i”] Lämna en kommentar