Dagsarkiv: 26 oktober, 2017

På gång:

Detta inlägg publicerades i: Företagande & föreläsningar av
  • 28/10 -Nu på Lördag är det kulturmarknad i Vänersborg och jag är inbjuden till Vänersborgs bibliotek för att visa upp mina böcker. Kom gärna förbi och säg hej!

  • 1/11 -Min distanskurs ”skriv ditt liv” startar igång igen. Det är en kurs där jag 2 gånger i veckan ger skrivuppgifter till deltagarna. Man får under en månadstid skrivhandledning i självbiografiskt skrivande och lär sig det man behöver veta och kunna om dess läkande effekter. Kursen är skapad för den som upplevt trauma vilket innebär att det är ett mjukt och lättsamt sätt att skriva. Jag skulle säga att den är passande för alla, oavsett vad du vill bearbeta. Alla har vi något som skaver inom oss. Denna kurs får dig att försiktigt ta fram din livsupplevelse i ljuset och arbeta dig igenom den istället för att gömma den undan.  Anmäler dig gör du här.

  • 25/11 -Har jag tillsammans med Mias kost & hälscoaching skapat ”Din dag”, som är en dag både från kropp och själ. Workshopen kommer att hållas i Uddevalla och vi kommer att varva skrivövningar med yoga och en kostföreläsning. Tanken är att det ska vara en dag både får återhämtning och reflektion. Kanske har du livsstilsförändringar du behöver göra, så som ändra kost eller träning. Vi svarar givetvis på frågor. Skrivövningarna kommer hjälpa dig och se vad du kan och vill förändra i ditt liv. Alla deltagare får en goodiebag! Jag ser fram emot en spännande dag där jag både fyller på med kunskap och energi. Anmäler dig gör du här.

  • 28/1 -Kommer jag hålla en workshop i Vänersborg om terapeutiskt skrivande. Vi kommer gå igenom skrivandets läkande effekter och vi kommer gå igenom 10 olika övningar som skall förbättra din hälsa. Anmäler dig gör du här.

  • 11/2 -Kommer jag att hålla en workshop i Vänersborg om att skriva sina memoarer. Jag vet att många bär på den drömmen så jag hoppas kursen blir fullsatt. Vi kommer gå igenom olika svårigheter och givetvis får du med dig en hel del tips och övningar. Anmäler dig gör du här.

poesiterapi

  • 8/4 -Kan poesi användas som terapi? Ja den frågan kommer vi diskutera på min workshop (som hålls i Vänersborg) i poesiterapi. Vi diskuterar frågan, analyserar några dikter och skriver egna. Anmäler dig gör du här.

  • 6/5 -Vi drar igång med workshopen  ”Skriv ditt liv” i Vänersborg. Du kommer lära dig grunderna i ett självbiografiskt skrivande. Vår går igenom tre delar (av åtta) ur kursen ”Skriv ditt liv”. Skulle du vara intresserad av resterande del av kursen finns den så klart att köpa på distans.

Japp det är vad jag har på gång. Jag hoppas givetvis kunna träffa flera av er läsare. Det är så kul att få komma er närmare och inte bara sitta fastlåst bakom sin skärm. Jag har lagt workshopen på helgerna för att du som arbetar eller bor lite längre bort ska ha en möjlighet att delta. Är du intresserad av någon av mina aktiviteter så rekommenderar jag dig att anmäla dig direkt. Antal platser är begränsade. Hoppas träffa dig där!

[wp-svg-icons icon=”pencil” wrap=”i”] Lämna en kommentar

Flickan i badkaret

Detta inlägg publicerades i: Psykisk ohälsa av
Flickan i badkaret

Flickan i badkaret

Jag har aldrig upplevt något större trauma, inga sorger så stora så att de inte fått plats i min kropp. Ändå är det precis så det har känts. Jag har känt mig våldtagen, övergiven och försummad utan att ens varit i närheten av de upplevelserna i det verkliga livet. Jag har aldrig hittat svar, ingen självklar anledning till den smärtan jag burit inom mig. Jag minns tillfällen i min ungdom som jag satt storgråtandes i badkaret med vattnet strilandes över mig, jag vet inte vilken kran som rann mest. Den inom mig eller den över mig. Så kändes det i allafall. Det fanns ingen synbar anledning till tårarna. Jag har alltid haft min familj, mängder med vänner och klarade det mesta i livet utan synliga problem eller uttalade fel. Ändå kändes det som att något var söndrig inom mig.

Jag minns att jag vid tillfällen på riktigt önskade att det hände mig något allvarligt så att jag åtminstone fick en anledning till att bära den sorgen jag kände. Jag hade ingen aning om varför den fanns hos mig, och visste inte heller vart jag annars skulle lägga den. Jag letade efter svar men fann bara fler frågor.

Vad är det för fel, måste vara den mest upprepade frågan i mitt liv. Min mamma, alla mina vänner och pojkvänner jag en gång har haft. Alla har frågat den. Om de inte har sagt den rakt ut har jag ändå sett den i deras ögon. Vad är det för fel, varför är du så ledsen?  Jag hittade aldrig svaret och jag tror inte att jag äger det ens idag.

Jag kan tänka mig att folk alltid har trott att jag höll något inne, att jag inte ville berätta, men sanningen är att jag aldrig har vetat svaret själv. Jag kan fortfarande förnimma mig om smärtan, den jag bar i badkaret, även om det var över 20 år sedan. Kanske letade jag likt alla andra efter svaret och kanske gjorde det mig än mer vilsen? Jag vet trots allt inte det rätta svaret trots att det jagat mig hela mitt liv.

Kanske är svaret min ADHD-diagnos som jag fick som vuxen, att jag fick kämpa så mycket att jag bröt ihop? Eller kanske är det min högkänslighet? Att jag bar på rädslor och sorger som inte var mina?

Idag har jag blivit bättre på att sortera, att inte leta efter svar, att bara låta känslor vara känslor utan att behöva värdera. Jag är en människa som lätt får ont och det är ok. Jag blir lätt fullproppad med världens alla bekymmer vilket gör att jag går sönder inombords. Jag måste ta avstånd, för att själv överleva.

Jag på riktigt plågades när andra led. Filmer, sagor, och tidningsrubriker kunde få mig att gråta i veckor. Det behövde inte ens vara sanningar, utan endast tillräckligt nära en verklighet för att få mig att bryta ihop.

Jag tänker ofta på den där flickan i badkaret. Hur hon hade behövt komma i från verkligheten. Hur hon hade behövt ensamma stunder med djur och natur. Jag vet än idag inte hur hon överlevde, men jag vet att det fortfarande sitter små flickor i badkar och gråter. Med sår inom sig lika stora som dem själva. Vi måste lära oss att skydda dessa högkänsliga människor. För de är en gåva till världen värda att bevara, men i dagens samhälle går de lätt i kras. Vissa människor är inte gjorda för debatter, jäkt och stress. Dom är vårdare och borde få vara det undan att falla in i andra uppgifter. Var människa har sitt kall. Får man inte följa det blir det alltid ett fall.

Ta hand om dig [wp-svg-icons icon=”heart” wrap=”i”]

[wp-svg-icons icon=”pencil” wrap=”i”] Lämna en kommentar