Adventskalender del 3 1 kommentar


Välkommen till Nestor förlags adventskalender. Fyra söndagar i rad kommer jag att bjuda dig på skrivövningar som har ett syfte att minska din stress och ge dig en bättre hälsa.
adventskalender

Ta nu fram listan från förra övningen. (Del 1 hittar du här och del 2 här om du missat de tidigare övningarna). Titta och se om du hittar ett mönster i dina stresspunkter. Om jag tittar på min egen lista kan jag se att de är andras känslor och tankar om mig som gör mig stressad. Saker som jag egentligen inte kan påverka.  En av mina stressorer var att “inte räcka till” och det kanske jag aldrig kommer att göra. Men vad ska jag göra åt det?

Så undersök nu din lista och leta efter mönster, sitter dina stressorer ihop eller är de helt skilda från varandra? Antingen väljer du ut en av dina stressorer (du kan göra den här övningen flera gånger med en stressor i taget om du önskar) eller om du likt mig ser att de sitter ihop summerar du övningen så att det gäller dem alla.

När du identifierat grunden i din stressor (vad den egentligen handlar om) så skriver du ner en dialog mellan dig och din stressor. Till exempel prata med dig själv om din stress gällande pengar, ditt förhållande, ditt jobb osv. Se exempel nedan.

Du ska inte tänka på stavning eller grammatik, inte heller tänka eller fundera på ämnet. Låt handen bestämma vilka ord som vill komma ut.

Ps, spara denna lista, du ska fortsätta att jobba med den under nästa övning.


Exempel:

Mina stressorer:  Att inte ha kontroll, att inte räcka till, att inte leva det liv jag vill, att vara en dålig förälder, att känna mig ensam, att vara en dålig vän.(Jag har sammanfattat alla mina stressorer i en text. Du ska helt enkelt skriva mer om din/dina stressorer för att förstå vad med den som gör dig stressad).

Jag ser att det är saker jag inte kan styra över som stressar mig. Jag kommer aldrig kunna ha full kontroll. Även om jag försöker att vara världens bästa förälder så är det inte säkert att mina barn kommer att uppleva det så. Det spelar ingen roll vad jag säger eller vad jag gör, omgivningen kan alltid tolka det på ett helt annat sätt än vad jag menar.

Jag gör så gott jag kan och jag är väldigt medveten om det. Jag försöker att vara snäll mot mig själv, inte ha för höga krav men samtidigt vet jag att någon i min omgivning kommer att bli besviken. Jag känner att jag inte räcker till för alla, att jag omöjligtvis kan göra det, och det gör ont. Jag väljer mig själv först. För att liksom överleva, men det innebär alltid att andra kommer på andra, tredje och fjärde plats.

Folk har lämnat mig för att de inte fått så stor plats i mitt liv som de önskar och jag är ledsen för det. Men jag känner att mitt inre är trångbott och att jag alltid kommer att göra någon besviken.

Ger jag inte mig själv luft så dör jag, ändå vill andra också åt min mask med syrgas. Jag känner att luften inte räcker till, att jag inte räcker till. Folk rycker och drar i mig medans jag står kvar på samma plats. Vägrar gå åt ett enda håll, och jag är rädd att det kommer att göra mig ensam.

Jag försöker leva det liv jag vill, men är rädd för att andra inte ska passa in, eller inte får plats. Och att det därmed kommer leda till motsatsen av livet jag vill leva. Kanske står jag tom, ensam kvar med händerna fulla av skuldkänslor. Jag är rädd att jag gör fel, väljer fel, fast att det just nu känns rätt.

[wp-svg-icons icon=”pencil” wrap=”i”] Lämna en kommentar


Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

En tanke om “Adventskalender del 3