Många kan känna igen sig i ADHD symtomen och kan tro sig ha en diagnos, jag har träffat flertalet människor som har en ”självdiagnostiserad” ADHD. Men jag vill uppmärksamma dig på att det inte är sant, att alla som säger sig ha ADHD faktiskt inte har rätten att nyttja diagnosen. Visste du att det finns många söker för att göra en utredning men inte kommer vidare? Visste du att det finns folk som gått igenom en utredning och inte får ADHD?
Jo det är sant, det händer faktiskt! För alla har faktiskt INTE ADHD! Jag vet personer som gått till vårdcentralen som fått nej med en gång, jag vet folk som har påbörjat en utredning som avbrutits pågrund av att man tydligt såg att personen inte hade tillräckligt stora svårigheter, och jag känner till och med folk som har gått igenom utredningen och inte fått diagnosen. Jag tycker ofta att man hör att ”alla har ADHD”, men då vill jag påminna om att flesta som kommer till vårdcentralen och tror sig ha ADHD faktiskt inte kommer vidare till öppen psykiatrin, och att flera som kommer vidare det steget inte kommer vidare till nästa, och att de flesta ”Svenssons” som skulle gå igenom en utredning om så bara för skojs skull, inte skulle få diagnosen bara för att de känner igen sig i en del av symtomen. Så istället för att säga att alla har ADHD skulle jag vilja påminna dig om att det faktiskt är tvärtom. Alla har INTE ADHD!
Exakt! Jag frågade min psykiatriker om han har adhd. Han har så enorm mycket kunskap (ok- det måste de väl ha?! ;-)) Men han berättar saker om sig själv och hur han fungerar och jag tycker det låter som att han själv har det. Men hans svar var att han har INTE adhd. SJälvklart hade han utretts för det, men han har det inte. Men han förklarade att många har en ”adhd-möblerad” hjärna. Många har adhd symtom utan att i verkligheten ha diagnosen. Man har perioder i livet där adhd-symtom visar sig mer eller mindre, vid stress tex. Lever man under långvarig stress kan man ha adhd symtom utan att få diagnosen.
När jag började fundera på mina symtom för flera flera år sedan, kom man fram till att det var PMDS – mycket liknar adhd, men finns bara innan mens. Fick medicin mot det. Och det blev bättre. ADHD symtomen minskade under den perioden.
Men sen fortsatte det igen och hölls kvar. Vidare utredning visade det sig att symtomen har ju funnits alltid. Sömnproblem redan som spädbarn och alla symtom under uppväxten. Så ny utredning visade faktiskt på ADHD. PMDSen är också kvar, och med ADHD blir pmds symtomen värre än hos de utan adhd. Så med medicin mot både adhd och pmds blev livet rätt normalt och ett ”kvitto” på att båda diagnoserna var rätt.