Är du en duktig flicka?
Jag är en duktig flicka, det vet nog du som följt mig ett tag. Inget att hymla med. Jag är prestationsprinsessa som värderar mig själv efter min senaste prestation och helt ärligt räcker det sällan till.
För 10 år sedan träffade jag en person som såg igenom mig direkt. Vi jobbade inte ihop men för samma organisation och träffades och pratade ibland. Efter att bara ha träffats vid några tillfällen sade han till mig: Jessica, det räcker nu, du behöver inte prestera en sekund till inför mig. För mig är du redan uppe vid den högsta nivån.
Jag blev förvånad. Det kändes som en smäll i ansiktet. Det var inte ett hårt eller elakt slag, utan mer som ett litet uppvaknande. Ord av kärlek. Jag kände medens hur trött jag var. Ville bara lägga mig ner och gråta.
Jag hade inte ens försökt prestera vad jag kan minnas. Jag var öppen, nyfiken, intresserad och ville lära mig allt av honom. Suga åt mig hans kunskap och kompetens. Men han såg inte det, han såg MIG, den duktiga flickan. Jag vet fortfarande inte hur.
Men jag minns hans ord än idag. Trots att det kanske är över 10 år sedan vi sågs. Han var en unik människa. Den enda i sitt slag. Han såg mig där och då och det slår mig hur sällan det är som vi träffar människor som ser, bryr sig, om hela dig. Att få vara naken, sårbar, och fortfarande duglig.
Krickelin skrev ett fint blogginlägg på ämnet att känna sig duglig som jag kan rekommendera dig att läsa. Sen vill även jag påminna dig att att inte pressa dig själv, inte jämföra dig med andra, och framförallt inte vara så jävla duktig jämt!
Kram.
[wp-svg-icons icon=”pencil” wrap=”i”]Lämna en kommentar