Onsdag har blivit min mysdag. En mysdag för mig innebär att jag inte tvingar mig själv att göra något annat än det jag känner för. Oftast blir det att jag sitter i soffan och läser en bok eller blogg. Att det har blivit onsdagar beror på att barnen har det som träningsdag, och att vi då ofta kommer hem senare vilket ger mig mindre skrivtid och tidigare skapade mig en väldigt stress.
Jag fick då bråttom att ungarna skulle snabbt i säng så att jag kunde få tid för mig själv. Vilket varken var bra för mig eller dem. Nu slipper jag den stressen och ingen uppskattar väl det mer än jag.
Igår firade vi att sonen börjat första klass och dottern fjärde med tårta och kakor till kvällsmat.
Sen packade jag lite paket som skulle i väg till kunder, skickade iväg min deklaration och skrev lite fakturor. Oj, det blev visst mer jobb än vad jag hade tänkt på min lediga dag. Men det viktiga är att det inte kändes som jobb, att känslan av stress och press aldrig infann sig vilket den lätt gör när man vill för mycket.
Nu för tiden får alla köpare en personlig hälsning, samt en målad bild med utvalt ordspråk på 🙂
Men idag är det torsdag = skrivdag, om energin håller dagen ut. Ja energin går upp och ner och jag vet inte vilket ben jag ska stå på. Jag tänker att den fas jag befinner mig i är det ändå normalt att känna sig bra ena dagen för att känna sig söndertrasad nästa.
Jag börjar på allvar att fundera på att sjukskriva mig några procent för att hålla dagen ut, men när den tanken försöker ta sig ur min mun åker energinivån upp igen och då faller den platt på marken. Som om den aldrig funnits, som om den aldrig var på riktigt.
Jag trampar på den, springer vidare. Tills den dagen jag ramlar igen. Då hittar jag tanken där, söndrig och smutsig. Jag tar upp den, bär dem i mina armar, och precis när vi börjar komma överens så börjar allting om från början igen….