Det här är min text från skrivövningen ”Har du gått vilse?”
Ensam med mina tankar, kan inte höra eller läsa vad dom säger. Rummet är mörkt. Både inuti och utanför. Jag finner inte orden, hittar inte steget, som bär mig framåt. Försöker lösa gåtan som är utan svar. Står still i väntan, utan att veta vad jag väntar på. Ensam och kall. Utanför. Ser inget annat än virrvarret i min kropp. Hör inget annat än mina egna tankar. Allting utanför känns som en annan värld, som ett annat liv. Där jag inte alltid får plats. Vilse i min egen själ, vilse i min omgivning, vilse i min själv. Försöker följa ekot av min egen röst men når bara tystnad och tomhet. Vet inte vad jag letar efter så kanske har jag redan hittat rätt.
Reflektion
Oj, vad ska jag säga om det här? Vad säger denna text? Kanske att jag är trött och förvirrad just nu. Att allting inte längre känns så självklart. Min tydliga målbild är försvunnen vilket gör att jag kanske känner att jag famlar i mörker. Vad svårt! Jag brukar ha ganska lätt att reflektera över mina texter och veta vad det är för känsla och tankar jag har kring dem. Men här kör jag fast….
Jag försöker hitta min plats på många ställen i mitt liv nu, försöker skapa kontakter och rutiner som betyder något, kanske därför jag känner mig vilsen? Jag vet liksom inte alltid vilka steg jag ska ta, och ifall någon tänker möta mig efter halva vägen…
Nej jag vet faktiskt inte… Vad säger texten dig? Och har du själv gjort övningen? Vad kom du fram till?