Rubriken har inget med mig att göra. Har varken snabba ben eller trötta fötter, men jag har börjat springa igen. Eller ta det med en nypa salt. I skrivande stund har jag haft ETT enda löppass. Jag tog mina första stapplande löparsteg det här året i början på veckan. Trots att jag tänkt på löpning var och varannan dag har det inte tidigare blivit av. Jag har skyllt på att jag inte har några skor, vilket i sig är en sanning så jag slängde mina gamla för över sex månader sedan då de var utslitna. Och sedan dess har jag inte haft kraften att köpa nya.
”Jag borde springa, jag borde springa” är ett mantra som upprepat sig i mitt sinne det senaste. Jag vet ju vilken bra medicin det är för mig så det är bara idioti att låta bli. Min hjärna vet vad min kropp behöver…men min kropp skiter uppenbarligen i vilket.
Men i och med förra veckan starka ångestdusch gjorde jag slag i saken, köpte ett par skor och sprang.
Löpning (eller ja, snigeljoggning kanske är sannare ord) är som medicin för mig. Jag mår alltid väldigt bra, efteråt, och kan egentligen inte förstå att jag kan avbryta vanan att springa när den betyder så mycket för mig och uppenbarligen förändrar mitt liv. Förr sprang jag en mil var och varannan dag. Men det är inget försvar när man den senaste tiden inte tagit ett endaste löpsteg.
Man skulle önska att knyta på sig löparskorna skulle vara lika enkelt som att svälja en tablett (eftersom det enligt forskning ger samma eller bättre effekt) men det är det givietvis inte. Träning tar både tid och energi (men ger ofta dubbelt tillbaka).
Efter springturen kom påminnelsen om varför jag haft mitt uppbehåll som ett slag i ansiktet, eller kanske mer ett slag i ryggen. Ja för ryggen är ju anledningen till problemet. Jag har den senaste månaden inte haft någon smärta i ryggen alls och glömde i vanlig ordning av problemet. Tills efter springpasset då smärtan gjorde sig påmind och har nu suttit i hela veckan.
Jag visste inte ens att det var möjligt att man kunde ha så dåligt minne. Att jag kunde glömma bort att jag regelbundet går hos en sjukgymnast och har slutat springa på grund av min rygg. Det kanske trots allt inte är ryggen jag behöver söka hjälp för, det kanske är huvudet….😆