Jag försöker säga till mig själv att det är ok att vila och försöker lära mig skillnaden mellan att vila för att man vill eller för att man måste. För mig är det just nu ett måste. Senaste dagarna har jag varken kunnat läsa något eller lyssna på någon. Det känns som om det ligger en tunn (men ack så tung) slöja över mitt huvud. Så vad annat kan jag göra än ingenting…
Tankarna som poppar upp och vanligtvis ger mig motivation och endorfiner orsakar idag inget annat än huvudvärk. Och nu om någonsin önskar jag att jag hade kunnat få dem att sluta.
Idag är en sådan dag där jag avundas ”de vanliga”, idag är en sån dag då jag önskar att min bästa vän vore en fjärrkontroll och att jag inte hade något bättre för mig än att umgås med min soffa. Det svider i mina ögon och tröttheten går inte längre att sova bort, eller jobba bort…
Idag är en sådan dag där jag önskar att jag vore som ”alla andra”….