Så länge du lyssnar/bryr dig om andras åsikter ger du dom makt i ditt liv. Så har du verkligen funderat över vilka det är du låter bestämma? Vi vill alla ha tips och råd i livet, men det betyder inte att deras ord är rätt…för dig.
Har du någonsin haft en dröm, berättat den för någon, och blivit sågad helt vilket gjort att du inte tittat åt drömmen igen? Det tror jag är något vi alla varit med om.
Men har du tänkt på att du där och då la ditt liv i någon annans händer? Det är klart att din omgivning vill varna och hjälpa dig, speciellt föräldrar, dom är till för att skydda dig från faror, det betyder inte att du nödvändigtvis behöver lyssna på dem.
Fråga rätt personer, eller fråga inte alls!
Vi förlitar ofta alla våra bekymmer eller frågor på en och samma person vilket blir helt fel. Som ett exempel stöttar jag och peppar alltid människor till självutveckling, utbildning eller jobb. Men om någon skulle komma och fråga mig om jag tycker att dom ska tågluffa genom Europa, skulle jag svara nej, det är ju livsfarligt. För det är det, (utifrån min synvinkel) så jag är inte rätt person att fråga. Är ni med? Ställer du en fråga till en rädd person kommer du få ett fegt svar, tänk på det. Du behöver ju inte höra någon annans katastroftankar..för du bär ju på egna.
Nästa gång du ska berätta om dina drömmar, tänk på vem du berättar dem för eller tala tydligt om vad du vill ha tillbaks. Det vill säga inga varningsflaggor utan mer stöttande ord. Peppa mig eller flytta på dig som (min idol) Johannes Hansen skulle ha sagt.
Min man brukar nästan stötta mig i allt, och har också oftast rätt (men berätta inte det för honom), så även de gånger han inte brukar stötta mig, när han tycker att det är en värdelös idé, genomför jag det ändå. För det är jag som tar besluten i mitt liv och jag vill chansa (och ibland ångra mig) hellre än att inte försöka alls.
Jag tar gärna råd och stöd från andra, men bestämma, nej det vill jag göra själv.