Jag undrar vem jag är då

Jag undrar vem jag är då.

När jag har det där som jag hela livet längtat efter.

När drömmar inte längre är drömmar…

utan en verklighet.

Jag undrar vem jag är då.

När jag befinner mig på platsen jag vill vara.

När jag öppnar ögonen med känslan att inte vilja vara någon annanstans.

Jag undrar vem jag är då.

Om det skapas nya drömmar.

Ny mål.

Om intressen växer eller tappas bort.

Jag undrar vem jag är då.

Hej från sjukstugan!

Ville bara hoppa in och säga hej. Ligger hemma sedan några dagar tillbaks i förkylning.

Så här ligger vi…

Hunden och jag.

Den ene mer missnöjd än den andra.

Nej just här ser han inte så missnöjd ut. Men merparten av tiden ligger han INTE och snarkar utan sitter bredvid mig och ber om en långpromenad. Och han ger I N T E upp.

Under sommaren har han inte fått särskilt många långpromenader (pga taskiga andningsvägar) men frågar du honom kommer han säga att det beror på en taskig matte. Så han har suttit i fönstret eller i trädgården och ledset tittat på mig när jag har vandrat i väg.

Nu menar herr Turbo att det gått för långt. HAN VILL UT!  Dessvärre verkar han inte kunna se skillnad på lat och sjuk. Jag försöker hävda att jag är sjuk medans han menar motsatsen.

Jag ger upp, låter han vinna. Somnar om och hoppas han gör mig sällskap.

Det regnar ute. Dropparna slår mot plåttaket utanför sovrumsfönstret och katten snarkar tryggt i soffa. Hemma. Jag undrar hur det kommer kännas om två månader. Hemma?

Eller kanske borta?

Jag älskar att se barnen så hemtama och funderar på om det någonsin kommer bli likadant. Ger man dem något nu eller tar man bort något från dem? Ger jag dem djur, natur, en bättre uppväxt eller kanske tar jag bort deras trygghet, drar dem ur sitt barndomshem? Jag släpper tanken hårt i golvet, ser den gå i kras. Vill inte att något ska förstöra min dröm nu. Något jag längtat efter så länge jag kan minnas. Åtminstone inte mina egna negativa tankar….

Jag sov i natt. Första hela natten på en månad. När jag tittade på klockan stod den på 6.30 och jag trodde knappt mina ögon. Halleluja ropade jag (inombords). Jag hoppas att det ska kännas i både kropp och knopp, att sömnen kunnat läka de där nerverna som börjats kännas trasiga på grund av allt ovetande.


Dom sista dagarna av sommar är här nu. Det känns i luften. Jag skulle vilja kram ur dem men orkar liksom inte. Trött så trött. Kommande månader består av rensning och packning. Fast att jag skulle vilja vara inne i vårt nya hem redan i morgon kan jag tänka att vi ändå får fördelar som hinner packa och planerar framtiden i lung och ro.

Det här året alltså. Bjuder på både sött och salt. Jag är tacksam för att min dröm dök upp mitt i en storm så att jag haft något fint att lägga tankarna på. Något att drömma om på nätterna. (Fast att det kanske resulterat i att jag inte sovit alls).

Om två månader är vi på plats i vårt nya hem, och om ytterligare två månader efter det är min utbildningstid över. Känns som en stor tung sten kommer att släppa från mitt bröst. 2021 är ett år där jag måste pausa från ansvar och planera för glädje. Jag känner det så starkt. Är sååååå trött på ansvar och måsten.

Två månader. Låt det gå snabbt!

• Att skriva på papper på vårt nya hus (fatta att det är vårt!!!!)
• Att ha doftstöd under stressiga stunder!
• Att bada i MIN egen sjö!!!
• Att äta kvällsmat intill vattnet
• Att lämna banken med en positiv känsla och utan ångest ❤︎

• Att komma ihåg att stanna upp och dofta på blommorna
• Att känna hur samspelta jag och min man är i tuffa tider och svåra beslut
• Att känna att barnen är positiva till flytt och verkar längta lika mycket som vi
• Att tillsammans med en arbetskamrat få agera räddningspatrull och försöka rädda en harunge
• Att på riktigt känna djup tacksamhet och kärlek till sin hem

• Att jobba samtidigt som barnen badar
• Att se hur barnen känner sig ”hemma” i vårt blivande område
• Att få slippa mer visningar av ens hem *lättnadens suck*
• Att på riktigt ha en hel dag ledig för att inte göra någonting
• Att få tid med mina fina bröder
• Att få gå min utbildning på distans resten av året. JIPPIE!!!
• Att plocka frukost i trädgården
• Att folk visat intresse för vårt hus
• Att få se när regnbågen uppenbarar sig rakt framför en
• När livet går åt rätt håll för en vän ❤︎
• Att skriva på kontrakt på vårt gamla hus och känna att köparna känns så-in-i-benmärgen rätt!
• Att få yoga -utomhus ❤︎
  

Tänkt vad livet bjuder på överraskningar. Man ska väl vara glad att man inte vet dem alla i förväg. Augusti kommer jag minnas som månaden då vi köpte och förhoppningsvis sålde (om allt går i lås) vårt hus, och nerverna har minst sagt legat utanpå. Jag har haft svårt att sova, ja över huvudtaget tänka, jobba, göra något annat än att tänka på flytt, packning, renovering och alla katastrofscenarion som kan inträffa där emellan. Tänk att saker och ting ändå kan förändras så fort. Känns som att det ligger en helt ny (fantastisk) värld framför mig. Just nu väntar jag bara på att alla datum ska spikas, så att den riktiga planeringen kan komma igång. Först därefter gissar jag att känslorna kommer falla på plats igen.

Jag kommer inom kort börja plocka ut min semester (så skönt). Jag ska också påbörja nästa terapiklient, skriva på min examensuppsats och renovera vårt hus. I magen känns allting rätt men vi får se vad livet säger om det.  Jag är säker på att hösten kommer gå med rusande fart och vips är det nytt år (vilket jag ser såååå mycket fram emot då mina studier kommer vara avslutade) och jag förhoppningsvis kommer ha energi att vara mer aktiv i företaget (och livet) igen. Förmodligen väntar ytterligare några nervkittlande dagar och sömnlösa nätter innan allt är avslutat. Det är med blandande känslor man lämnar över  vårt hem, vår trygghet, vårt 12-års projekt i någon annans händer. Men mer om det i något annat inlägg. I framtiden kanske bloggen kommer bestå mer av hustankar och  renoveringsprojekt än något annat, vem vet? Livets förändring. Fortsättning följer…

10 sätt att bli lycklig

Ordet lycka, vill egentligen kräkas på det då det känns som att det i dagens samhälle gör folk sjuka för att vi alla strävar så hårt efter lycka. Men istället för att tänka lycka i pengar, hus, utseende eller nya kläder så kan vi faktiskt öva på att bli lyckliga inuti oss själva istället för att tillföra saker utifrån. Och det är enligt mig, den riktiga lyckan. Så här bjuder jag dig på 10 sätt att bli lyckligare på (enligt säkra källor).

1. att uttrycka tacksamhet
2. att tänka positivt
3. att lära sig förlåta
4. att vårda sina relationer
5. att undvika grubblerier
6. att vara snäll mot andra
7. att inte jämföra sig med andra
8. att lära sig att härda ut i stressiga och plågsamma perioder
9. att njuta av stunden du befinner dig i
10. att följa dina intressen.

Så vilken punkt på listan behöver du öva på? Kanske är det flera? Mitt tips är att du tar en i taget. Öva på punkt ett en vecka, sedan punkt två osv. Skriv ner dina reflektioner under veckorna du övar för att sedan se vilken punkt som skapar mest lycka i dig. Lycka till!