Prestationsångest, förväntansångest, bakfylleångest, panikångest…. Ja alla känner vi till ångest på ett eller annat sätt. Men en del som är drabbade är själva inte medvetna om det. När jag tex pratar med klienter så frågar jag ofta om de lider av ångest. Svaret är nästan alltid nej. Men en stund in i samtalet beskriver de flera symtom som för mig ofta är tecken på oro/ångest. Ibland kan de efter en stund ställa mig frågan, ”är det ångest?”
Ja för hur ska man egentligen veta? Många har en felaktig bild av att ångest och tänker att det är när man drabbas av en panikattack.Och har man inte gjort det, nej då har man väl inte mer ångest än andra. Men ångesten har mer än ett ansikte och det tycker jag är viktigt att känna till! Ångesten kan variera både i styrka och uttryck, och kan omvandlas vid olika tillfällen.
I vissa fall vet du tex om att du har ångest och vid andra tillfällen kan du inte beskriva känslan i din kropp. Ibland vet du varför den har uppstått och ibland vet du inte vad som har framkallat den.
Man brukar skilja mellan primär ångest, där ångestsymtomet är själva grunden i diagnosen, och sekundär ångest, då ångesten snarare är ett av flera symtom, t ex vid depression eller personlighetsstörning. Man kan också skilja mellan realångest – ångest där man är medveten om vilken omständighet i livet som ligger bakom ångesten, och irrationell ångest – där man själv inte förstår ursprunget.
Ångest kan visa sig som en rastlöshet i din kropp, eller så kan den göra dig stum inför andra människor, fast att du egentligen vill prata. Den kan lägga sig som en tyngd över ditt bröst och försvåra din andning, eller ge dig sömnsvårigheter med en oförmåga att koppla av. Den kan fungera som bensinen som får dina katastroftankar att flöda och orsaka spänningar i din kropp. Den kan göra dig lättirriterad, stressad eller skapa somatiska symtom. Det kan göra dig nedstämd, deprimerad, oförmögen att leva det liv du önskar. Eller så kan det bara vara som en mörk fläck på din näthinna, ett skav i skon, eller som en tagg i ditt hjärta.
Eller som sockerdricka i händerna ??
Ja absolut, det känner man igen!