Terapi handlar inte om att trösta och att hålla om. Nej det handlar lika mycket om att informera och att ifrågasätta.
Många runt omkring dig vet inte om vad du känner eller vad du tänker, och vet dom det så kanske dom inte bryr sig (och även om dom skulle bry sig så låter dom dig ha dina tankar för dig själv och undviker att ifrågasätta dem). Så tänkt om du går runt och tror på saker som inte är sant?!
Det gör du garanterat, en tröst är att det gör jag med! Men ibland kan det där vi tror på, som inte är sant, ställa till det för oss. Göra oss upprörda och ledsna.
Mitt jobb som terapeut är inte att hålla med dig så fort du kommer in i mitt rum, eller tycka synd om dig. Det handlar ofta om att få dig att se din situation från ett annat håll eller på ett annat sätt. Ofta handlar det inte om att bli av med en känsla, utan tvärtom stanna kvar i den. Att acceptera det vi känner, oavsett om det är bra eller dåligt.
Din omgivning kanske inte vågar ifrågasätta dig och dina tankar, och gör dom det så kanske du väljer att inte lyssna. En terapeut ser din situation med nya ögon och utan massa personliga känslor i vägen. Och det är ofta det som gör att du hör vad jag säger. Ibland räcker den med den där frågan ingen annan ställer dig för att du ska tänka annorlunda, göra om, eller göra nytt.