Månadsarkiv: januari 2018

Tacksamhet. Vilken märklig känsla det är. Man kan vara fylld av den, men samtidigt vara tom. Man kan uttrycka det utan att egentligen känna känslan. Och hur känns den egentligen?

Du kan vara tacksam för mycket, eller ingenting.

Ibland blir den vardag, inbyggd i dig. Som ett finger, en arm, ett extra lager på din hud. Du vet att den finns där men känner den inte. Du reflekterar inte över den, eller så reflekterar du ofta över den men känner ändå inte av den.

Du kan också känna den så starkt att den förvandlar sig till ångest, eller så kan den förvandlas till ett ord och bli till luft. Tacksamhet, så viktig att vi glömmer bort den.

[wp-svg-icons icon=”pencil” wrap=”i”] Lämna en kommentar

Det krävs en hel del energi från mig för att bara göra en sak i taget, det nästan kokar inombords. Man får liksom hålla sig i, hålla sig fast. Därför är jag så nöjd med förra året, att jag inte startade igång hundratals nya projekt utan höll fast i det som skulle göras, även om det gjorde ont.

Jösses vad jag var nära att ge upp, både en och två gånger.

2017 var inget super år direkt om man skall titta på företagsfronten, ändå har jag aldrig någonsin jobbat för något så hårt och ihållande. Därför är det så viktigt för mig att blicka tillbaka och belöna mig själv för vad jag faktiskt har klarat av. En mental highfive liksom. Jag ger mig en om och om igen och tänker fortsätta med det under hela året.

I år kommer jag även försöka förändra mina tankar på ett helt annat plan. Jag har tidigare jobbat mycket med min oro och ångest så jag har inte orkat ta tag i andra felaktiga tankar. Jag har låtit dem ligga kvar och bli en sanning, men i år skall jag förändra dem, få dem att försvinna och begrava dem för gott.

Det gäller de flesta tankar som inte är hjälpsamma men de jag tänker mest på är det där med att nätverka och socialisera sig. Det är något jag verkligen vill men ändå aldrig längtar efter. ”vad jobbigt” eller ”jag orkar inte” är återkommande tankar när jag ska vara social på min fritid. Så länge jag håller de tankarna levande kommer ju den känslan att vara kvar.

Jag kommer därför att ändra den tanken till ”jag älskar att nätverka”. Nej jag skojar så klart. Det måste ju finnas någon sanning i den. ”Att nätverka och samverka är viktigt för mig och mitt företag” är en tanke som känns närmare sanningen. När det gäller att ändra tankebanor gäller det att inte tro att man ska kunna förändra en massa samtidigt, det kräver mer jobb än vad man tror. Så om jag bara har ändrat denna enda tanke skulle jag bli nöjd. Jisses vilken nätverkare jag kommer att bli. Stoppa henne den som kan!

[wp-svg-icons icon=”pencil” wrap=”i”] Lämna en kommentar

Ditt rum är tomt, även om det bär på både innehåll och mening. Det bor en ny person där i, ändå är det tomt och kallt. Jag kommer på mig själv i steget, på väg, men vänder om när verkligheten kommer ikapp mig, att du inte är där.

Väggarna bär samma färg och golvet är av plast. Jag förstår inte hur det kan det lysa, när det är så mörkt, se inbjudande ut, när det inte finns något att hämta. Förut var det fyllt med glädje, tårar och skratt. Nu med en annan verklighet.

Jag har ingenstans att gå. Vill bara gå över tröskeln igen och möta dig. Men det blir aldrig mer det samma, för det är bara ett tomt rum, utan dig. Väggarna kan inte längre skydda mig, säga att allt ska bli bra.

Du fattas mig, varje dag.

Och som en retsam påminnelse lyser det fortfarande i ditt rum, som om du skulle vara där.

[wp-svg-icons icon=”pencil” wrap=”i”] Lämna en kommentar

Det kom ett brev

Det kom ett brev när jag behövde det som bäst.

Det kändes som en present, som att bli bjuden på fest.

Jag fick ett tack för något som jag gjort,

och helt plötsligt blev mitt arbete så stort.

Du gör skillnad, skriver hon till mig,

världen hade inte varit sig lik utan dig.

Du gav henne hopp och viljan att kämpa,

även om inget i längden kunde hennes ångest dämpa.

Hon var tvungen att lämna livet fast att vi ville ha henne kvar,

men du fick henne att känna sig sedd, precis som hon var.

Tänkt att lilla jag,

kan påverka någons dag.

Genom att lyssna och tro,

få en människa att gro.

Det är ingen hemlighet,

att samtal är det finaste jag vet.

[wp-svg-icons icon=”heart” wrap=”i”]

[wp-svg-icons icon=”pencil” wrap=”i”] Lämna en kommentar

Hej 2018!

Verkligen en annorlunda start på året om jag får säga det själv, men jag är ändock så himla tacksam. Den här ledigheten blev verkligen inte som jag tänkt mig men jag känner mig ändå lugn i det och tänker att det på något sätt kanske ändå var vad jag behövde. Vårt hem har förvandlats till sjukstuga och vi har knappt visat oss utanför dörren mer än för att gå ut med hunden vilket tillfaller den som för stunden är friskast av oss.

I vanliga fall skulle jag nog blivit förbannad på energilösheten och oeffiktiviteten. Tänk hur mycket jag skulle kunna ha fått gjort under denna lediga vecka i vanliga fall! Men nu rycker jag bara på axlarna och skjuter det en vecka framför mig.

Jag tror vi alla längtar tillbaka till vardagen. Men eftersom den dyker upp tids nog försöker jag njuta av febriga kroppar och vitt bröd. Att få vara nära varandra utan måsten och krav.Vi börjar året med en mjukstart, en känsla av tacksamhet och uppskattning. Mitt i mellan febertermometrar och spyhinkar känner jag mig ändå så himla tacksam och nöjd, för jag vet att det kommer att gå över, det kommer att ta slut. Vad gör 2 sjuka veckor om jag kan få 50 friska?

Med den känslan startar jag det nya året, 2018 välkommen!

[wp-svg-icons icon=”pencil” wrap=”i”] Lämna en kommentar