Årsarkiv: 2020


Sen är den borta

Måste alla vara så jävla lyckliga hela tiden är inte bara min första skrivna bok. Den var också det första steget på min förändringsresa. Hela boken handlade för mig om att ta bladet från munnen. Att säga exakt vad jag tyckte och tänkte. Att på riktigt blotta mitt innersta. Kan ni fantisera om rädslan när man låter hela världen om den så vill, få ta del av det?

Den var självklart enorm. Men jag utsatta mig för den. Tog emot den, med öppna armar, och det är jag tacksam för.

2013. Det är sju år sedan. Sju långa år sedan jag kastade mig ut i världen med huvudet före. En liten bok blev startskottet på mitt företag, på mina föreläsningar, och på mig själv. För det var inte bara en bok som föddes. Det var ett nytt jag. En mycket starkare, stoltare och helare jag.

På ett sätt gör boken mig hel, och på ett annat sätt gör den mig halv. För den påminner mig om en tid som gör så ont. Några plågsamma år där jag inte bara försökte att hitta mig själv som människa utan också som mamma. Boken påminner mig om åren som försvann. Sorgen över det kommer dock aldrig att försvinna. Den kommer ligga som ett litet mörkt rum i mitt hjärta. Tiden då jag inte räckte till.

Men nu börjar det bli dags att säga hejdå, både till boken, och till det där livet som inte längre är jag. Lagret börjar sina och det finns endast ett fåtal böcker kvar, och jag har bestämt mig för att inte trycka upp nya. Så om du någonsin velat köpa den, läsa den eller tänkt att någon annan borde göra det. Passa på nu, för sen är den borta.

Boken hittar du här, här eller här.


Ut på tur

Vi satt i början av sommaren och försökte klura på hur vi skulle aktivera oss i år. Vad kan man som familj hitta på tillsammans, som ALLA skulle vilja vara med på? Mountainbikes blev svaret och förra veckan levererades fyra nya cyklar till vår dörr.

Nu har det visserligen bara gått en vecka och man har bara gjort en handfull cykelturer, men det känns helt klart som det bästa av två världar. Man får natur, träning, spänning och tid tillsammans.

(man får smuts, svett och lera också men det är en annan historia) 🙂

Hittills är pojkarna modigast i gruppen och ligger framför mig och dottern som väntar in varandra, cyklar långsamt, skriker i nedförsbackar och svär åt alla hinder som finns i skogen.

Och trots att jag tillhör den som rör mig mest i familjen är jag nog också den som får utmärkelsen att ha sämst kondis. Det är ett himla flåsande genom skogen.

Men sen är man äntligen hemma. Kroppen är mör men sinnet är glatt och man frågar gruppen, när kör vi igen?


Gör ditt eget rosvatten

Eterisk olja av ros är fantastisk för huden. Du kan blanda destillerat vatten med eterisk olja eller likt mig testa på att göra eget ansiktsvatten från grunden. Rosen har återfuktande effekt på vår hud, den är också kärlsammandragande, antibakteriell och kan ha en uppiggandeeffekt på trötta ögon.  Du kan göra ditt rosvatten som en mist, att spraya i ansiktet under dagen, eller som ett ansiktsvatten att använda morgon och kväll.

Det spelar egentligen inte någon roll vilken ros du använder, men den ska gärna vara väldoftande för att få en härligare upplevelse. Men man tager vad man haver. Jag har en svagt rosa ros (kan det vara new dawn?) i min trädgård som knappt doftar någonting. Men men den fick duga.

Du plockar kronblad av ca 10 rosor och lägger i en skål. Häll sedan över 1,5 dl kokande vatten och låt stå över natten. Sila sedan ur rosbladen och häll upp på flaska. Tadaa. Klart! Rosvattnet skall sedan förvaras i kylskåp.

Så enkelt att till och med jag klarar av det! Beroende på vilket slags ros du använder får du olika färger och dofter. Min blev ju en otroligt vacker brungul färg men noll doft. Men jag har sett andra tillverkare som fått härliga rosa nyanser och enligt dem också en otroligt fantastisk doft. Men oavsett färg och doft har alla rosor samma effekt, men bara för sakens skull kanske jag får springa ut någon natt och tjuvplocka rosor i grannens trädgård för att se om jag kan få till ett lite fräschare vatten. Men oavsett utseende ska detta vatten helt enkelt göra susen för ansiktet. Rosvatten kan du också använda för att hälla i badet eller varför inte som linnespray för att spraya god doft över sängkläder eller soffor?

Svårighetsgraden passade i alla fall mig (om man nu kan säga att jag lyckades) så har du inget att pyssla med i sommar. Varför inte testa? Är även fint att ge bort som present!


Med ett öppet hjärta

Jag lever med ett öppet hjärta. Ni vet ett sådant som insuper sin omgivning helt och fullt, den tar åt sig hela rummets känslor. Sorterar inte mellan mitt och ditt. Det gör att jag ofta stänger dörrar. Både åt människor och rum. Jag orkar inte. Orkar inte med alla känslor.

Andras känslor.

I mig.

I alla fall när det kommer till privatlivet. För där har jag ingen mask, inget skal, inget skydd. I hela mitt liv har jag därför tagit avstånd. Dragit mig undan. Valt att inte vara med. För jag orkar inte med alla de där känslorna i mig själv. Jag har valt att hellre vara ensam. Även om jag inte gillar den känslan heller.

Efter att jag fick barn gick den där dörren inte längre att stänga, i alla fall inte helt och fullt. Den står alltid lite på glänt. Vilket gör att deras känslor blir mina, att jag inte kan stänga varken dem eller deras känslor ute.

Jag försöker lära mig att sortera. Andas. Finnas. Leva med andras sorger. Putta dem i från mig. Men det är som att de sitter fast med kedjor kring mitt hjärta. Häromdagen fick jag en panikattack, på cykel, i motvind. Luften tog slut. Jag med.

Jag försöker känna tacksamhet till smärtan jag känner, för jag hade inte velat vara utan den. För det hade inneburit att jag inte hade haft något kärlek i mitt liv, att jag inte hade älskat alls. För när jag älskar någon blir deras glädje min, men också deras smärta.

Men jag låter tårarna rinna och trots att jag är rädd och bara vill slänga igen den där dörren som får livet att göra så förbaskat ont, så öppnar jag den där gläntande dörren lite till och lite till. För jag har precis lärt mig att det inte är att släppa in andra som gör ondast, utan det är att låta dem gå ❤︎


Mod & rädslor

Sjukt (o)normal

Sjukt (o)normal

Nytt avsnitt ute!

I dagens avsnitt snackar vi mod och rädslor. Vad är det att vara modig egentligen? Vad får oss att våga utsätta oss för sådant vi upplever obehagligt? Med måsarnas skrik i bakgrunden (känn sommarfeelingen!) talar vi ofiltrerat – och möjligtvis lite spretigt – om ämnena mod och rädslor. Vi avslutar dessutom med våra bästa tips för hur du kan bli modigare!

Finns där poddar finns!


Gör din egen bodyscrub

Just nu är jag i den roligaste processen i mitt bokskrivande. Jag håller på att sortera all information under rätt kapitel samtidigt som jag testar egna recept att kunna dela med mig med av i boken. I den här processen har man inte hunnit tröttna på alla ord. Jag vet att jag om några månader kanske inte tycker att det är lika kul att höra ordet tallbarrsolja när man skrivit det typ 300 gånger. Men strunt i det. Just nu njuter jag av processen och tänkte dela med mig av ett recept jag precis testat till er. (fler recept kommer framöver, i promise).

Det första jag gjorde var att testa ett eget bodyscrub. Och för dig som inte vet varför man ska använda ett bodyscrub kan jag berätta att det tar bort döda hudceller och främjar föryngring av nya celler vilket gör att du får en frisk lyster. En scrub renar dessutom porerna och lämnar huden mjuk. När du massera in din bodyscrub förbättrar du också cirkulationen vilket också är hälsosamt för din kropp.

Och för dig som inte är intresserad av skönhetsvård (det var inte jag heller förr i tiden), kan jag tipsa om att ändå ge dig det som en stund för dig själv. Låt 10 minuter i duschen bli din meditation, känn hur det känns mot kroppen och njut av dofterna. Jag har i så många år varit elak mot min kropp så nu för tiden vill jag verkligen ta hand om den och ge den vad den förtjänar, helt enkelt det bästa.

Det räcker att du använder bodyscrubs en gång i veckan men jag kör oftare än så, (säg det inte till någon). Jag brukar framför allt skrubba armar och ben. Ibland kör jag även bröstkorg och hals. Skrubba dig så länge det känns bekvämt (själv älskar jag när det river). Om du tycker att skrubben är för hård mot din hud kan du blanda ut med mer basolja.

Men varför ska man göra egna produkter då när man kan kan köpa dem billigt överallt? Jo för att du vet vad du smörjer in dig med + att det både är billigt och otroligt lätt att göra. Jag tycker att det känns lite läskigt att läsa innehållsförteckningarna på allt vi smörjer på vår kropp och som våran hud suger upp. Vi har inga aning om vad det är för ämnen och litar blint på tillverkarna. Jag tycker att det är en viss tillfredställelse att faktiskt göra själv, och åtminstone försöka att bli så giftfri som möjligt.

Recept: 1 msk basolja (tex koksolja, mandel eller jojobaolja), 2 msk socker, 3 dr lavendel, 3 dr apelsin. Blanda och lägg i en ren burk och låt den stå mörkt och svalt. (Ta i mer olja om du vill att det ska rivas mindre). Jag föredrar att göra små satser. Både för att man då vet att de håller sig fräscht men också för att jag vill testa nytt 🙂 Denna håller till 4-5 gånger beroende på hur mycket du använder så klart. Pröva, och berätta gärna vad du tycker!


Guldstunder-Juni

  • Hitta en ny podd och lyssna igenom vartenda avsnitt
  • Njutningen av barnens skratt när de leker i poolen
  • Att få fin respons på min & Hobbykreatörens podd
  • Att jag lyckats med tacksamhetsdagbok flera dagar i rad
  • När man ser otroliga resultat efter att ha jobbat med en klient

  • Att få se en kråka promenera över övergångsstället
  • Att få ett meddelande som rör en till tårar
  • Att få höra ordet ”jag älskar dig” när det är riktat till en själv
  • Att beskåda en vacker himmel
  • Möta en hare som stannar kvar och beskådar en istället för att ta till flykt
  • Att få skratta tillsammans med andra.


Att leva med ett misstag

Ett stort misstag är mycket värt!

Vissa grämer sig mer över misstag än vad andra gör, och vissa behöver begå dem mer gånger än en för att kunna lära sig av dem. Att begå misstag är inte samma sak som att vara värdelös, även om det för stunden kan kännas så. Misstag är en naturlig del av livet. Det är ofta våra misstag som gör oss ödmjuka och ibland också uthålliga. Vi människor måste våga ta risker, vi måste ibland pröva igen och igen. Dem som inte begår misstag är ofta dem som inte försöker.

I mina samtal träffar jag ofta personer som är ledsna över att de har gjort fel. Men vet du vad. ALLA gör fel. Det är en del av livet. Vi pratar inte alltid om våra misstag eller det vi gjort fel högt. Därför tror du att du är ensam om dem. Det många behöver påminnas om är att man inte är fel, även om man gjort fel. Ett fel handlar inte om dig som person.

Rädslan för att göra fel eller misslyckas hämmar oss. Den får dig att inte ta ut svängarna eller testa på dina drömmar. Därför vill jag idag påminna dig om att våga testa igen, att sluta vara rädd för misslyckandet.

Hur skulle vi kunna veta vad som är rätt om vi inte ibland gör fel? Titta bakåt genom livet och se vad du hart lärt dig av, jo många gånger dina misstag, hela barndomen och tonåren är full av vägbulor och nitar.

Så släpp taget om det där nu. Den finns ingen annan som håller så hårt i dina misstag som du.

Vad kan du göra idag som du inte vågat förut?


Sommardrömmar

Jag har ju ingen semester i år men nog drömmer jag om sommaren ändå. Jag drömmer om att plocka vindruvor och gurkor i växthuset. Jag drömmer om att fylla hela frysen med hallon. Samla på rosblad och torkade växter.

Jag drömmer om barnens skratt i poolen, om sommarbrun hud och kalla duschar. Jag drömmer om att dansa i regnet, mysa med åskan i bakgrunden och om att upptäcka skogen på mountainbike tillsammans med familjen.

Jag drömmer om att skriva färdigt min bok, om att testa massa spännande recept. Dela med mig av min kunskap om eteriska oljor och kanske planera för någon kul workshop till hösten.

Jag drömmer om långa promenader, lätta kläder, ljumma sommarkvällar och en till hund. (nej jag ska inte köpa en till hund men drömma får man ju:)

Jag drömmer om utflykter med bästisen, kramar med barnen och djupa samtal på verandan med min man. Jag drömmer om tid, om frid, om sol, och om doften…av sommar.


Det är inte ditt fel

Ibland träffar jag klienter som anklagar sig själv för att vara konstiga, svaga eller sjuka. Men när man tittar på deras levnadshistoria ser man att det är den som är sjuk, och INTE dom. Om man har växt upp i en kärlekslösmiljö eller blivit utsatt för övergrepp så är det inte konstigt att du mår dåligt. Tvärtom så är det fullt normalt. Vår kropp reagerar på det som är runt om oss. Lever du med människor som är kritiska mot dig och blir mobbad hemma eller på arbetsplatsen, ja då är det ju inte dig det är fel på, utan dem. Det är inte konstigt att du mår dåligt i en sådan miljö, eller hur?

När ni läser det här håller ni säkert med mig och tänker självklart, men personen som sitter i fåtöljen mitt emot mig kanske har fått höra hela sitt liv hur värdelös den är och har därför börjat tro på det, fast att inget av det är sant.

Ibland är vårt dåliga mående inget sjukdomstillstånd utan en frisk reaktion på att någonting annat är sjukt!

För tänk om det är din omgivning eller din arbetsplats som är sjuk och inte du? Orimliga krav från andra skaver inuti och det är ett tecken på att du inte ville ställa upp på det andra kräver av dig. Gör du det ändå kommer du att må dåligt. Punkt.

Det är viktigt att reflektera vad man mår dåligt över och varför. Vissa saker är lätta att åtgärda och andra saker kräver ett större arbete från din sida. Men kom ihåg det här; om du har varit med om något otroligt tufft i ditt liv så är det inte du som är svag eller sjuk. Din reaktion är helt normal. Det sjuka hade varit om du inte hade reagerat alls för det innebär att du inte är i kontakt med dina känslor. Så kom ihåg:

Lägg aldrig skulden på dig själv när den tillhör någon annan!

Ta hand om dig ❤︎