Allmänt

Jag lever mer efter devisen ”våga vara operfekt” 🙂

Alltså jag är en sådan person som tittar och avundas tjejer där kläder, smink och nagellack matchar perfekt. För när jag själv verkligen anstränger mig är det alltid något jag missar. Har jag lyckats sminka mig en dag så kan jag lova att kläderna inte matchar. Har jag lyckats med både smink och kläder kan jag lova dig att jag har avskavt nagellack.

Det flesta vet att jag aldrig kommer att vinna tävlingen ”Sveriges bäst klädda kvinna”, det mest skrattretande är att även om jag anstränger mig och verkligen verkligen försöker så går det ofta fel. Inför en filminspelning fick jag till mig att jag skulle var kontorsklädd, och för att vara på den säkra sidan lånade jag hela outfiten av en vän till mig. Då kan man ju inte misslyckas (trodde jag) [wp-svg-icons icon=”shocked” wrap=”i”]

Sminkad, nytvättad och välklädd begav vi oss till storstan för filminspelning. När jag stiger ur bilen märker jag att mitt nytvättade hår lämnat två STORA mörka fläckar på tröjan runt vardera bröst. Jag drar ihop kavajen i ett försök att täcka fläckarna. När jag öppnar ytterdörren till lokalen upptäcker jag att kavajen har ett stort hål i armhålan. Jag trycker armen närmare kroppen samtidigt som jag försöker att hålla ihop kavajen. Under inspelningen upptäcker jag att en söm spruckit på byxorna. Suck! Det var lika bra att ge upp, helt omöjligt att dölja alla skavanker samtidigt!

Här hemma är det inte ovanligt att både man och dotter kommenterar mitt utseende. Både sminkning och val av kläder.

-Har du verkligen tänkt att se ut så där?

-Du ska väl byta om innan vi åker?

-Du är väl medveten om att du ser ut som en panda runt ögonen?

Ja så kan det låta i min vardag. Och vet ni vad? Jag bryr mig faktiskt inte ett skit! Jag tycker om att vara bekväm, och jag lägger hellre ner tid på saker jag tycker är kul än att måla upp en prefekt fasad som i slutändan bara krakelerar. Nej, jag är nog en sådan där person som oavsett ansträngning är dömd att misslyckas och det gör mig faktiskt ingenting.

Så låt dig aldrig luras av fasaden! Skulle både smink och kläder se bra ut kan du lita på att jag glömt deodorant [wp-svg-icons icon=”wink” wrap=”i”]

Första semesterveckan börjar att gå mot sin slut. Och den har verkligen bjudit på ett par lata dagar. Familjen är bekväm med mitt nya tempo, och jag är nöjd så länge det bara är jag som klagar. Tvärtemot tidigare har jag kunnat ligga i sängen och läsa en bok en hel dag, titta på serier med min man, och sitta stilla i timmar med resten av familjen. Nu är du som en vanlig person, sa min man i veckan. Det är nästan så att familjen önskar att jag inte hittar tillbaka till mig själv. Mitt snabba, stressade, vanliga jag som bara jag saknar [wp-svg-icons icon=”smiley” wrap=”i”]

Veckan har till största delen bjudit på regn. Men jag har inte en enda dag klagat. På något vis känns det skönt att få tillbringa dygnet inomhus, att få göra sådant som man vanligtvis aldrig hinner eller orkar med.

Under ett åskoväder låg hela familjen i soffan, berättade spökhistorier för varandra, och när det blev tråkigt gjorde barnen charader medans jag och gubben låg kvar och bara behövde följa dem med blicken. Bekvämare kan man ju inte ha!Trädgården bjuder på både grönsaker och bär, och jag får dagligen gå ut för att hinna plocka.

Plockningen fick jag hjälp med. Han har dock inte lärt sig att lägga det i min skål, utan allt han snor till sig hamnar i magen.Körsbären åkte dock ut igen ganska fort. Tydligen för sura för att ätas.Vi (läs min  man) har bakat…….och lagt in gurkan från växthuset.

Jag har skördat kryddor, som jag hoppas att min man kan göra något gott utav [wp-svg-icons icon=”grin” wrap=”i”]

När det varit uppbehåll mellan skurarna har vi promenerat ner till vattnet. Barnen har doppat tassarna och vi vuxna badkrukor stannat på land.

Vi har haft finbesök av min bror. Och för första gången på tre år tror jag, har vi använt vårt växthus. Jag hoppas definitivt att det blir mer av det i sommar.Trädgården har skrikit efter omvårdnad. Vissa växter hotar med att ta över allt. Men jag har inte brytt mig om att lyssna.

Istället har jag njutit av att dofta på rosorna, legat i hängmattan eller helt enkelt bara tittat åt ett annat håll.Jag har bestämt mig för att inget ska få stressa mig nu. Inte vädret, inte trädgården, inte uttråkade barn. Denna sommaren ska JAG bara vara, och göra det jag behöver och det jag vill.Igår tog jag med mig sonen till lekplatsen. Efter att han sprungit runt som en virvelvind gick vi ner till bryggan för att lägga oss och kolla på himlen. Det är skrämmande att man glömmer av hur vacker den är. Ännu mer skrämmande att man glömmer av hur vackert livet är.

Det har varit en fin vecka, och jag ser mer än framemot tre till. Livet känns behagligt just nu. Bekvämt, tryggt och alldeles, alldeles underbart.

Till min bästa vän, beskyddare och tvillingsjäl. Du finns för alltid i mina tankar, och i mitt hjärta:

9 år utan dig, ändå känns det som att du är här! Två bruna ögon som ständigt värmer min själ.

Dina kloka ögon, en varm tass på mitt lår. Med nosen av kärlek strök du undan mitt hår.

Bruna ögon av kärlek och en ständigt viftande svans. Jag är det enda du ser, som om inget annat fanns.

Nej det finns ingen tomhet, för du lever kvar. Jag har stoppat dig i min ficka, kärleken från dig jag spar.

Du är fortfarande vid min sida för jag vet att du aldrig skulle gå. Jag är glad att du slapp lida, även om det inte längre är vi två.

Fyra små tassar i mitt hjärta, kommer aldrig lämna min kropp. För kärleken du gav mig, har inget stopp.

Värmen av att få vara vid din sida, och blicken full av tillit. Kommer jag att bära med mig, för alltid.

Alla dessa år, och minnena från dig har inte lämnat mig än. För du bor i min ficka, där sparar jag dig min vän.

Och jag ska minnas dig, precis som du var. Bära med mig din kärlek, även om inget annat finns kvar.

Aldrig att du lämnade mig, min starka lilla vän. Jag kan inget annat än att tro, att vi kommer att mötas igen.

Om jag en dag skulle glömma, om minnena raderas bort. Lova att komma tillbaka, och gör det fort.

Det finns inget större än din kärlek, den bär jag med mig än. För du bor i min ficka min älskade älskade vän [wp-svg-icons icon=”heart” wrap=”i”]

Min bloggmiljö just nu

Jag måste erkänna att jag tidigare sett det där med bloggande som lite barnsligt. Att ta kort på sin frukost och berätta vem du ska fika med idag är knappast intressant för någon annan än dig själv,,,, trodde jag.

Det här var flera år sedan. Det här var på den tiden då jag själv inte läste bloggar, så vem var jag att snacka?

Idag vet jag så mycket bättre! Jag läste någonstans på nätet att det finns runt en halvmiljon bloggar i Sverige, och då har man förmodligen räknat i underkant. Och flera bloggar kanske är så där som jag en gång tänkte, en dagbok du skriver för dig själv och som faktiskt inte intresserar någon annan, men idag skulle jag nog våga säga att de flesta (eller i alla fall många mer än vad jag trodde) bloggar har ett syfte och ett riktigt intressant innehåll.

Jag inspireras och underhålls nästan dagligen av bloggar, och vill jag testa en ny produkt eller är nyfiken på en speciell vara så letar jag först igenom vad andra bloggare har sagt om produkten, och många gånger har det faktisk hjälp mig och fått mig att inte köpa grisen i säcken.

Idag kan du hitta bloggar om alla möjliga ämnen, vissa är vackra och underhållande, som att läsa veckotidningar. Andra producerar material så att du ständigt lär dig något nytt. Jag inspireras tex av teknifik som driver en teknikblogg och skriver efter sitt eget intresse, underbaraclara som producerar så proffsigt material att det känns som att bläddra igenom ett vackert magasin. Andra bloggar får mig att skratta eller fundera ett extra varv kring något viktigt ämne.

Jag tycker också att det är inspirerande och smått fantastisk att personer  livnär sig på sina bloggar. Jo, det finns faktiskt dem som har det som ett jobb! Jag är lika mycket avundsjuk som inspirerad och jag unnar dem alla dess framgång.

Så idag vill jag bara lämna en offentlig ursäkt för mina tidigare åsikter. Bloggare är modiga, grymma och framåtsträvande. Idag vet jag att det ligger otroligt mycket arbete bakom allt producerat material.

Så detta är helt enkelt en hyllning till dig som bloggar. Fortsätt skapa, producera material och dela med dig av det du är bäst på. Du är grym!

[wp-svg-icons icon=”pencil” wrap=”i”] Lämna en kommentar

Jag vaknade som vanligt vid sex. Stiger upp medans resten av huset sover. Det är något magiskt med morgonen, oavsett hur trött jag är väljer jag alla gånger att gå upp. Det som lockar mig är tystnaden, att det i stort sett är den enda stunden på dagen då jag får vara för mig själv. Jag kan äta en långsam frukost. Dricka en kopp kaffe utan avbrott. Jag får läsa, skriva, låta tankarna springa fritt.

Varför sover du inte när du har möjligheten, brukar min man fråga mig. Svaret är att alternativet är så mycket bättre❤️

Tänkte tipsa er om lite böcker för kommande stunder i hängmattan, böcker som det i och för sig var länge sedan jag läste, men som jag fortfarande inte glömt.

• Ingen familj är en ö (annonslänk)- Är en självupplevd bok om en familj där dottern har npf diagnos. Det är verkligen en bok att känna igen sig i, en bok som man inte vill släppa taget om. Jag kände verkligen igen mig i situationen författaren upplevde när dottern var liten. Rekommenderas varmt!

•  Våra älskade orkade inte leva (annonslänk) -Jag vet att titeln inte låter så peppig och att det kanske inte är en bok du direkt blir glad av. Men det är så viktig och så vacker. Den är lättläst och du slukar lätt boken i ett svep. Här hittar du en författarintervju jag gjorde med Joanna innan jag själv läst boken. Detta är verkligen en bok jag rekommenderar ALLA.     OBS:Gråtvarning!

• Mod att vara sårbar (annonslänk) -Jag minns att denna bok var en ögonöppnare för mig. En aha upplevelse. Jag tycker att Brené är så bra och att hennes teori är så grym att jag köpt hennes två senaste böcker också, och jag tror bestämt att jag ska läsa denna boken igen under sommaren!

• Att döda en hustru (annonslänk) -Jag har svårt att läsa skönlitteratur, hur mycket jag än försöker så kommer jag aldrig igenom en bok. Denna bok var dock ett undantag (kanske inte kan räknas in i skönlitteratur dock). Detta är en verklighetsbaserad faktabok om  vägen till ett mord. Vi pratar ofta om våld mot kvinnor men detta är en bok som också visar dig motsatsen -att män också kan bli utsatta. Jeanette är en grym författare och jag älskade hennes bok. För er som är intresserade av kriminologi och psykologi är denna bok ett måste!

För er som är intresserad av skrivande finns det också en hel del litteratur. Dessa står på min bokhylla och är böcker jag bläddrar i och går tillbaka till flera gånger beroende på vart jag är i skrivprocessen med mina böcker. Ett måste för dig som är/vill bli författare!

#Författarboken (Annonslänk)

Förverkliga din bokdröm (Annonslänk)

Lyckas som författare (Annonslänk)

Alla bilder är hämtade från Bokus hemsida. Glöm inte att de flesta böcker även finns att låna på närmsta bibliotek! [wp-svg-icons icon=”smiley” wrap=”i”]

Förra veckan  medverkade jag och barnen i Attentions aktivitet skulpturverkstan. Jag har tyvärr inte medverkat på så mycket aktiviteter med Attention tidigare på grund av både energi- och tidsbrist. Så jag kände att jag fick ta tillfället i akt, testa min vingar nu när tiden fanns, även om energin brast. Oftast suger aktiviteter så mycket energi från mig, antingen är det för mycket ljud eller för mycket intryck. Vilket gör att jag oftast undviker allt som inte ingår i mina vardagliga rutiner.

Men miljön här var helt fantastisk. Vi hade sol, fågelkvitter och en porlande bäck som sällskap, så det fanns inget att klaga på.

Vi skapade i lera och sten, och jag liksom barnen, njöt av att få skapa med sina bara händer.

Det bästa av allt är ändå friheten och den tillåtande miljön. Att här har alla fullförståelse för att mamma är trött och kanske inte orkar säga till sonen för tjugonde gången. Att jag har kontrollbehov och ständigt ögon i nacken är inget som upplevs som konstigt utan mer självklart när man har ett barn som inte står på samma plats i mer än 10 sekunder. Den är heller ingen som förväntar sig att barnen ska kunna stå still, lyssna klart eller slutföra sina projekt.

Barnen slipper krav och mamma slipper att låtsas att allt är ok.

För här är det är ok att vara orolig, det är ok att vara trött. Och det är ingen som tittar snett på mig och anklagar mig för att vara en dålig mamma när jag inte orkar springa efter mitt barn, säga till eller när det oväntat blir bråk.

Barnen ville aldrig att dagen skulle ta slut, och jag hade gärna önskat att tiden hade stannat.

Fast att både tid och energi stretar emot ska jag verkligen försöka att i framtiden medverka på mer dagar, om inte för barnen skull så för min egen. Tack Attention för att vi fick vara med!

Mer information om föreningen hittar du här.

En lokalförening nära dig hittar du här.

Midsommarafton bjöd på både sol och regn. Vi befann oss ute på landet och jag försökte insupa lugnet som bara naturen kan ge. Jag strosade runt lite för mig själv, smygfotade och fantiserade om min egen lantgård, om alla djuren jag ska ha och den tiden jag på något magiskt vis lärt mig att rida. Jag ser mig själv galoppera i skogen, med hundarna springande tätt bakom. I verkligheten är jag livrädd som fort jag hamnar på en hästrygg, men det spelar ingen roll för drömmen lever ändå kvar.

Linda som bor på gården bjöd alla barnen på en ridtur och ja, den rädda mamman tog sig också en.

Vi kastade boll….

….och barnen skapade en alldeles egen midsommarstång.

Jag hade blommor i mitt hår, som alla utom jag kunde se.

Åskan hängde i luften och stundtals kändes det outhärdligt varmt, men vissa av oss njöt mer än andra [wp-svg-icons icon=”smiley” wrap=”i”]

Under min sjukskrivning bävade jag lite för denna dagen. Jag som vanligtvis tycker att sociala tillställningar och sena kvällar är jobbiga förväntade mig det värsta. Men vid elva tiden på kvällen låg hela familjen hemma i sina sängar och tröttheten dagen efter kändes inte alls lika tung som jag befarat vilket jag är väldigt tacksam för. Om en och en halv vecka väntar några dagars jobb sedan en efterlängtad semester. Jag hoppas att även tröttheten som bor i mig tar ledigt [wp-svg-icons icon=”cool” wrap=”i”]

Idag ska jag ta mig i kragen och hälsa på en vän jag träffar allt för sällan. Jag hoppas att ni haft en bra helg!

Regntung Fredag. Kanske precis så som en midsommar ska vara fast att det är motsatsen till det man önskar. Jag hoppas att ni får njuta av en ledig dag. Förhoppningsvis med god mat och kanske lite skratt tillsammans med en vän eller två. 

Själv är vi bortbjudna och det känns för engångsskull ganska skönt att lämna röran hemma. Att slippa mat och disk, och att kunna lämna tillställningen när man själv önskar.

Önskar er fin midsommar!

Ibland känner man att det är dumt att klaga på den  nya tekniken som kan underhålla barn i timmar. Så som tex i Fredags när mannen åkte på konsert och lämnade mig ensam med två rastlösa småglin. De underhöll sig själva så bra att mamma till och med kunde sitta och läsa ut en hel bok, vilket annars aldrig inträffar. De var väl bara glada att jag inte kom och sa till dem att sluta spela och kände väl för att passa på när tillfälle gavs, och ingen var nog nöjdare än jag. [wp-svg-icons icon=”grin” wrap=”i”]

Någonstans mitt på dagen tog vi en paus från läsande och spelande och bakade pizza. Och ja, jag är fullt medveten om att det inte ser ut som en [wp-svg-icons icon=”smiley” wrap=”i”]

Lördagen började lika lugnt som Fredagen slutade. Mannen sov länge, en unge framför tv:n en framför mobilen och jag i vanlig ordning skrivande med en hund i knät. Precis så som det ska vara [wp-svg-icons icon=”heart” wrap=”i”]

På eftermiddagen åkte barnen till mormor för att övernatta och jag och mannen tog oss ut ur huset och tog en fika på ett färgglatt café.

Sedan tog vi en promenad i en nästintill folktom stad och avslutade kvällen tillsammans i soffan. Förutom att hämta hem barnen är det idag tomt på schemat. Det enda jag önskar mig nu är en kopp kaffe annars är allt precis så som det ska vara. Lugnt, tyst och alldeles alldeles fantastiskt. Nu blir till att återigen krypa upp i soffan tillsammans med kaffe, bok och en hund på varje sida. Hoppas ni haft en bra helg!