Månadsarkiv: november 2015


Se upp, låt inte dina tankar lura dig!

tänk om, dina tankar ljuger för dig, lyssna inte på dina tankarDom flesta skulle nog säga att jag är frisk, och när jag mår bra så är jag ganska stark i mina åsikter, jag vet vad jag tycker och tänker. Jag vet vad jag vill och vart jag ska. Där och då har man svårt att tänka sig att alla de där mörka, elaka tankarna som man vet är fel ska komma tillbaka, just för att du vet att de inte är sanning. Det är som att du har en skyddande hinna över dig när du mår bra, hur mycket tankarna än försöker så når de liksom inte fram, kommer inte in. Men minsta lilla spricka i det där skalet så ser de sin öppning, sin chans, och du blir bombarderad.

Som ett exempel kan jag berätta att när jag mår bra så tänker jag inga tankar på att jag behöver gå på en diet, träna tre timmar om dagen eller svälta mig själv. Jag vet att det är mitt gamla liv, den sjuka sidan, och att det inte är där jag vill vara. Härom veckan hade jag en dag när jag kände mig svag, eländig och bara inte räckte till. Då kom dom svarta tankarna smygande. ”Om du går ner 10 kg mår du bättre”. ” Du kanske skulle testa en diet”. ”Om du bara hade haft större kontroll på dig själv så vore allt bra nu”. I några minuter så var helt uppslukad, de där tänkarna låter ju rätt, förvandlas ju liksom till en sanning.  Men när jag stod där på toaletten och såg mig själv i spelgen så vaknade mitt riktiga jag till liv igen, och jag kunde se att de där tankarna bara var tankar och att det inte var min verklighet. Tankarna hängde efter mig hela dagen, försöka övertyga mig, fånga mig, kontrollera mig, men jag lät dem aldrig få övertaget.

När man mår dåligt och inte kan kontrollera eller slå undan de där känslorna är det lätt att hamna i den där situationen att man försöker kontrollera något annat, bara för att få den där känslan att försvinna. Även om det känns som en lätt och rätt lösning just då så lovar jag att det inte är det bästa för dig. Om du själv inte är stark nog att acceptera dessa tankar utan att följa dem, så gör ett tankekort, skriv en lista eller bär med dig en bild som kan påminna dig om din friska sida, dina verkliga, positiva tankar. Det kan vara det som räddar dig och får dig att stanna upp, istället för att följa med. För även om du vet vad som är rätt eller fel, friskt eller sjukt, just nu, så är det lätt att tappa bort den vetskapen i stunder där du mår som sämst.


Armband från wear your label.

ätstörningar

Ätstörningar

Självskadebeteende

Självskadebeteende

Ångest

Ångestsyndrom

ADHD

ADHD

Du har väl inte missat att vi  i vår webbshop även fått in vackra armband från wear your label. De har skapat ett armbandsprojekt där varje diagnos/funktionsnedsättning har en egen färg. Det här är armband som förenar de som kämpar, de som överlevt och de som stöttar de drabbade. Det fina är också att delar av deras vinst skänks till organisationer som arbetar med psykisk ohälsa. Så för endast 49 :- får du inte bara ett fint armband, du stöttar också kampen mot den psykiska ohälsan.

Så köp ett armband för att stötta kampen, eller ge bort till någon i den närhet som kämpar! Tillsammans gör vi skillnad!ADHD, ångest, ätstörningar

 


Att själv sätta sina gränser

studier, uppsats, universitet, högskolaLördag idag och jag klappar mig själv lite på axeln. Alla transkriberingar inför min uppsats är klara och veckan som har gått har istället ägnats åt metod och teori. Jag ska försöka sänka tempot lite kommande månad och försöka att endast ge uppsatsen 1-2 kvällar i veckan. Jag skulle verkligen önska att jag kunde jobba lite varje kväll, säg en timme eller så. Men för mig går det inte. Har jag väl börjat har jag svårt och sluta, jag går liksom ”all in” och kan inte tänka på något annat. Jag sover dåligt, vaknar tidigt och längtar bara till att sätta näsan i en av mina tråkiga metodikböcker. Och allt det där skulle väl vara ok om man inte mådde dåligt av det, men jag känner själv hur uppvarvad jag blir och någon dag därefter helt utmattad, lamslagen. Eftersom jag inte har någon som kan sätta gränser för mig måste jag väl försöka göra det själv. Sen gäller det att hålla de där gränserna också eftersom man inte har någon som kontrollerar en. Kanske borde införa en stämpelklocka hemma också, som skickade ett meddelande till min man så fort jag jobbat för mycket.

Nej nu nalkas snart December och jag vill inte vara uppslukad av jobb, utmattad eller sönderstressad. Jag vill vara närvarande och ledig. Tillbringa tiden med dem jag älskar.


Att våga visa sig svag…..

var dig självVad du är modig säger de flesta efter min medverkan i #mittpsyke. Ganska ironiskt att få höra de orden hela tiden med tanke på alla rädslor man bär. Men kanske är det det som är själva grejen, att för mig känns det faktiskt inte något nämnvärt jobbigt att gå ut och berätta om min psykiska ohälsa i tv, radio eller tidningar. För av alla saker jag är rädd för, så är det vad andra ska tycka och tänka om mig som skrämmer mig minst. Jag bekymrar mig inte så värst för att folk ska se mig som dum, obegåvad eller svag, för alla som känner mig vet att det är precis tvärtom.

Nej, mina rädslor är större än folks åsikter och tankar, det finns liksom så mycket som skrämmer mig mer att allt det där blir betydelselöst. Jag är också av den åsikten att vara stark, är att våga visa sig svag [wp-svg-icons icon=”heart-2″ wrap=”i”]


Du är unik

Att känna sig utanförIbland känner man sig som fläcken på byxan, skavet i skon. Den som bara är till besvär.

Ibland känns det som att man hamnat i fel sammanhang. Den som aldrig passar aldrig in.

Ibland känner man sig som den udda pusselbiten, dit tvingad, tilltryckt, som bara ska sättas på plats.

Ibland känner man att man är den enda i en hel folkmassa som sticker ut, som om man var skapt i fel form.

Ibland önskar man att man vore som alla andra.

Ibland är man stolt och glad över att bara vara sig själv!

 


När kropp och knopp inte samverkar

när kroppen och knoppen hamnar i otaktHärom dagen hade jag en sådan där dag där kropp och knopp inte har något vidare samspel. I mitt huvud kände jag mig lugn och kontrollerad men min kropp sa något helt annat. Det var svårt att ignorera att bröstet gjorde ont och att det kändes tungt att andas. Det kändes som om allting inom  mig hade hamnat i otakt, spelade falskt. Jag försökte lyssna på vad kroppen vill säga mig, men hade svårt att förstå när min hjärna uttryckte något helt annat. Jag försökte övertyga kroppen om att jag har rätt och att den hade fel, medans den försöker att intala mig det samma. I mitt huvud var jag inte det minsta stressad, hade kontroll och kände mig lugn inför dagen, men kroppen var spänd som en fiolsträng.

Kroppen skrek gång på gång att nu får det vara nog, men jag ville inte lyssna. I taxin på väg hem började jag oväntat blöda näsblod, som ännu en varning på att det jag höll på med inte var vad min kropp behövde. Plötsligt slår det mig att kroppen inte är min fiende, och ingen jag behöver slåss emot, utan tvärtom jobba med. Istället för att hamna i ett bråk ingen kunde vinna beslutade jag mig för att sluta fred. Att acceptera känslan och inte streta emot, trots att mitt huvud hade en annan plan.

När man har tankar som alltid ligger steget före så får man ibland stanna och vänta in, så att hela kroppen är med.


#mittpsyke 4 kommentarer

Tack till er alla!Vill tacka alla för all feedback jag fått både på Facebook, mail, meddelande och Instagram. Jag ber om ursäkt om jag inte hunnit att svara er alla. Men jag vill verkligen tacka för alla snälla ord och för att ni tar er tiden skicka små meddelanden, det betyder mycket [wp-svg-icons icon=”heart” wrap=”i”]. Allt stöd vi medverkande i programmet får, kanske förhoppningsvis gör att fler vågar öppna upp och prata om det.

Jag har fått väldigt många kommentarer om att jag är modig och jag vill också bara säga att det inte har varit ett lätt beslut att vara med. (så att ni inte tror att jag är någon super människa [wp-svg-icons icon=”wink” wrap=”i”]) Jag har ångrat mig tusen gånger och hela tiden varit rädd. Men jag valde att gå emot rädslan och fullfölja projektet trots att min inre skrek emot.

Och jag ljuger om jag inte skulle säga att det fortfarande känns ytterst obehagligt med tanken att folk ser in i mitt privatliv, att de öppet kan se mina tårar och min ångest. Så tack till er alla, ni gör att allt det där skrämmande ändå känns meningsfullt!

Programmet hittar du här (och alla sex delar finns att se).


Kläder -för dig som vågar vara med och bryta tabut!

Det är ok att ha ångest, det är ok att drabbas av en depression. Det är ok att må dåligt. Du är inte sämre än någon annan bara för att det pågår en kamp inom dig. Ibland behöver vi alla en påminnelse om det; den här t-shirten är till dig!selfcare shirtJag är så glad att ÄNTLIGEN fått hem kläderna jag beställt från wearyourlabel. Ett helt fantastiskt företag som arbetar för att bryta tabut om den psykiska ohälsan och har skapat kläder för att kunna öppna upp till dialog. Det är så mycket med företaget som är fantastiskt! Inte bara att de skänker delar av sin vinst till organisationer som arbetar med den psykiska ohälsan, utan också att de själva, deras modeller och de som tillverkar kläderna på ett eller annat sätt har erfarenhet av psykisk ohälsa. Sen älskar jag ju sånna här små detaljer som tex att du inte är din storlek.

Du är inte din storlek

Eller skötselråd för att ta hand om dig själv insytt i tröjan.

Skötselråd för dig!

Jag hoppas att ni gillar produkterna lika mycket som jag! Produkterna finns just nu i min webbutik men i begränsat antal så passa på. Köp till dig själv, eller varför inte som julklapp? Tillsammans kan vi göra skillnad!


Hur är det att leva med psykisk ohälsa? #mittpsyke

SVT #mittpsyke Mitt psyke och jagMin tuffaste utmaning det här året har varit min medverka i SVT:s serie ”Mitt psyke och jag”. Jag som tycker det är jobbigt att bara ta en selfie har nu filmat mitt liv i ett halvår. Det finns ju flera saker i det som är jobbigt, dels när man ska filma, vad ska man säga, hur kommer folk reagera på det jag säger och det jag gör, hur ser jag ut, varför gör jag det här osv. Listan kan bli hur lång som helst.

Det här har legat och gnagt i mig hela tiden, känts obekvämt, men om det är något jag är bra på så är det ju att utsätta mig för obekväma saker och situationer. Jag vill bli stärkt, jag vill växa, och det har jag gjort efter det här halvåret.

Anledningen till min medverkan (förutom att jag vill bryta tabut) är att jag vill visa upp en annan bild av psykisk ohälsa, för som ni vet är det ju ett brett spann av känslor. Jag tror att många dras med en felaktig bild när det kommer till människor med psykisk ohälsa, att man ofta är sjukskriven, sängliggande, rädd för att vistas bland andra människor tex. Jag vill visa att det också kan vara tvärtom.

Mitt psyke och jag släpps i morgon den 19 november på SVT play. Under sju avsnitt får du möta sju människor med olika diagnoser som valt att dela med sig av sin problematik. Mer info hittar du här. Hoppas ni gillar serien!