Blogg


Vecka 46

Hur känns veckan?

Vilsam. Eftersom jag återgår till arbetet blir det mer vila än vad det varit på min semester vecka. Jag gissar att vardagskvällarna nu är fredade och att husarbetet mer kommer att ske på helgen. Så jag ser helt enkelt fram emot lite återhämtning.

Vad ser du fram emot i veckan?

Jag ser fram emot att komma i rutin igen. Att få tillbringa kvällarna i soffan och att mysa med familjen. Jag hoppas också på en och annan långpromenad.

Vad ser du mindre fram emot?

I helgen är det utbildning för näst sista gången. Det ser jag inte fram emot. Det innebär mycket stillasittande och inte så mycket input.

Vad har du för ”to do:s” i veckan?

  • Vårt beställda kök kommer!!!
  • Få in alla kläder (som ligger på golvet) i min garderob.
  • Sälja av lite möbler som inte får plats hemma.
  • Vila!!!

Vad kommer du läsa /lyssna /titta på?

Kommer att titta på Biggest loser tillsammans med familjen.

Vad händer i helgen?

Jag har utbildning fredag/lördag så det kommer inte hända så mycket. Efter det brukar jag vara rätt matt. Min man kommer att bygga kök och jag gissar att jag kommer att hjälpa till efter att utbildningen slutat eller på söndagen.


Trötthet, flytt och helgvila

Jösses vilka dagar. Jag skulle inte kalla det semester även om det i faktiskt mening har varit det. Jag har studsat upp vid fem på mornarna och lagt mig senare än vanligt då jag varit så uppe i varv. Men nu börjar tröttheten ta ut din rätt. Känner den i både kropp och knopp. Men när veckan är över kan jag i alla fall klappa mig på axeln över hur lång vi har kommit. Nu är huset ÄNTLIGEN beboeligt.

Jag älskar mornarna här. Att sitta i soffan och titta ut genom ett fönster. Det spelar ingen roll åt vilket håll du tittar. Varje fönster är en tavla som har nya färger varje dag. Berg, vatten och skog. Kan inte tänka mig något vackrare.

Jag får påminna mig om att bromsa. För jag vill ha allt klart och jag vill att det ska ske nu. I mitt lilla företagshus samlas just nu möbler som inte får plats tillsammans med annat som inte hör hemma hos oss längre. Saker som måste säljas av eller skänkas bort, och mitt lilla företag. Ja just nu har den ingen plats alls mer än i några lådor. Det skaver i mig. Tidigare skulle jag nog aldrig kallat mig själv för kontrollmänniska men nu. Ja kanske. Jag vill att saker ska ha sin plats. Vill veta vart allting är, och nej, att ha allt i en kartong räknas inte. Det är oordning.

Lite nya möbler har hittat in. Älskar denna hyllan och ser fram emot att fylla den med favoriter. Just nu är det mycket som ska bytas ut på grund av platsbristen. Mindre och nättare möbler måste in, och förvaring, behöver alltid mängder med förvaringslösningar.

Igår fick vi tänt brasan för första gången. Den gav oss tillfället att stanna upp för en liten stund. Men inte heller det blev långvarigt. Hunden suktade efter en långpromenad och jag efter soffan. Hunden vann. Han har varit väldigt missnöjd med livet det senaste då promenaderna blivit få och korta. Skärpning på det när vardagen är tillbaka!

Helgen kommer nog mestandels se ut så här. Soffan tätt intill varandra, för att vila upp sig innan vardagen är tillbaka. Det är i alla fall vad jag hoppas på. Önskar er en fin helg!


Månadens självporträtt -Oktober

Har inga bilder på mig själv denna månad så bjuder på andra oktoberbilder från ljusfestivalen i vänersborg

Äntligen, äntligen, äntligen. I skrivande stund sitter jag i huset jag längtat efter. Trodde aldrig dagen skulle komma! Oktober har bestått av längtan och framtidsplanering. Grumlet inombords började sakta lägga sig denna månad och därmed avslutades även min kbt-behandling.

Jag vet inte vad jag ska säga om oktober mer än tack för att den är över och för att jag får gå in i en ny tid där det inte längre  handlar om att drömma och planera utan nu om att faktiskt göra. Ta tag i saker. Love it! Nu ska jag lära känna huset, min omgivning och jobba på att skapa det liv jag så länge drömt om.

Det känns som att jag i oktober lämnat det värsta bakom mig (ta i trä). Är medveten om att det bara är en känsla och att vad som helst kan hända. Men jag håller tummarna för att det är så. Att jag från och med nu kan få vila i nuet. Det är i alla fall vad jag i november ska försöka med ❤︎


Vecka 45

Hur känns veckan?

Skön. Har en heldel att ta tag i men jag har semester hela veckan (tack och lov) så jag ser fram emot den med glädje och förväntan.

Vad ser du fram emot i veckan?

Att vara ledig. Är ju min första semestervecka detta året så det ska bli skönt att bara få vara hemma. Men också att komma ordning i huset. Att få rensat, packat upp och göra sig hemmastadd helt enkelt. Finns väl inget mysigare ❤︎

Vad ser du mindre fram emot?

Har ett sista möte med mäklaren för att avsluta försäljningen med vårt hus. Det ska på ett sätt bli skönt. Men å andra sidan är det jobbigt att ha inbokade möten och tider när man har mycket att göra hemma. Det ska bli skönt att få det avklarat dock. Räcker att ha ett hus att tänka på.

Vad har du för ”to do:s” i veckan?

Oj, den listan är oändligt lång! Men jag ska bland annat:

  • Städa vårt gamla hus
  • Ha möte med mäklaren
  • Sälja av lite möbler
  • Få bort alla kartonger på över- och undervåning
  • Fått rensat i källaren
  • Med lite tur hunnit måla panelen i köket

Vad kommer du läsa/lyssna/titta på?

Just nu läser jag ”Oro- att leva med tillvarons ovisshet” med Anna Kåver.

Vad händer i helgen?

Jag hoppas att vi är någorlunda färdiga med huset och där med kan sakta ned tempot och bara försöka njuta lite. Att ta en långpromenad och gå och småmussla hemma, det hade varit härligt!


Kampen mot kaoset

Jag och min man har flyttat flertalet gånger tillsammans, och vanligtvis ser hemmet ut som vilket hem som helst när klockan börjar närma sig 22-23 på kvällen. Man kan gå och lägga sig nöjd och vakna upp till ett nystädat hem. Men nu…

Jag får påminna mig om att vi aldrig tidigare flyttat till ett 100 kvm hus från ett 200 kvm hus, och det finns svårigheter med det. Ännu större svårigheter är att man vid denna flytt har två stora barn som vill ha ordning på sina rum före allt annat, och att ordet mamma kommer eka genom hela huset tills de har fått som dem vill. Att vissa saker behöver prioriteras först spelar dem ingen roll. Inte heller är det bara lådor som ska packas upp och att saker ska hitta sin plats. Nej man ska också lära känna en ny vedpanna med tillbehör så att vi kan få upp värmen i huset. Phu. Vi har fullt upp!

Men vi är här! Och jag är så otroligt glad och tacksam för det. Jag är också tacksam över min klokhet att ta semester en hel vecka tillsammans med huset. Det kan verkligen behövas, och jag hoppas att allt i slutet av veckan har hittat sin plats.

I lördags kväll slängde vi i alla fall upp två tapetvåder innan läggdags och söndagen fortsatte på samma sätt. Just nu pågår en kamp mot kaoset. Men det kommer bli såååå bra när allt är klart!

Önskar er en fin vecka!


Dröm vs verklighet

 

Bild mäklarhuset/hemnet

Förra veckan var vi och kollade på huset en sista gång innan vi får nycklarna till det, och ni vet när man gått och fantiserat och längtat efter något varje dag och sedan ser det i verkligheten. Besvikelsen. Eller nej, besvikelsen kanske är fel ord, jag vill fortfarande ha huset, kanske mer chocken…

….av hur litet huset var. Man har ju liksom målat upp en bild av det i sitt huvud, och den stämde helt plötsligt inte alls överens med verkligheten. Alltså jag har ju hela tiden vetat att huset är litet. Till och med hälften av det vi har nu…. men ändå.

Badrummet var tex dubbelt så stort i mina tankar än vad det var i verkligheten, och det visade sig att jag kan nå taket utan att sträcka på mig vilket jag inte alls kunde i min fantasi. Nej, där var det högre i tak. Typ lika högt som vi har nu.

Det är konstigt vad sinnena kan spela en ett spratt. Inte för att jag är missnöjd, nej mer förvånad. Jag ser fram emot det här mer än någonting annat. Förblindad men samtidigt fullständigt medveten och vaken. För jag vet att det inte kommer att vara en dröm. Utan kanske mer hårt arbete och obehagliga överraskningar.

Men jag tänker fortsätta att bära på den där drömmiga känslan. I alla fall i en dag till!


Färdigbehandlad

Nu är depressionen bara lindrig säger psykologen när hon tittar på testerna och säger till mig att jag är färdigbehandlad. Japp, bättre än så blir det sällan med generaliserat ångestsyndrom i bakgrunden så det är bara att vara tacksam för att graden av mörker har sänkts inombords.

I efterhand kan jag vara tacksam över upplevelsen. Den har gett mig erfarenhet av vad jag själv låter mina klienter gå igenom. Ordet jobbigt räcker inte ens till. Hela kroppen slog bakut. Min allergi blossade upp, jag drabbades (av vad jag tror) var stress IBS, och svamp. Så inte nog med att sinnet var ur balans, så även kroppen vilket gjorde det hela så mycket värre.

Och jag är inte läkt än, jag är bättre men fortfarande otroligt skör. Alla dom där tankarna som jag hade i början av behandlingen finns kvar, dom gör bara inte lika ont att bära.

Färdigbehandlad

Färdigbehandlad

Behandlingen har bestått av åtta möten där jag träffat en psykolog (via telefonen) i ca 10-15 min. Mötena har bara varit av avcheckningskaraktär då du gör det stora jobbet helt själv, exponerar dig med det du är rädd för.

Min första exponeringsövning var imaginär. Jag skulle fantisera om det värsta som kunde hända i 15 min, om att jag eller någon annan jag älskade blev sjuk och dog. Jag återhämtade mig inte på dagar efter den övningen. Bara satt och grät och grät.

Veckorna där efter har bestått av att läsa/lyssna om personer som är eller har varit allvarligt sjuka, detta skulle jag göra varje dag, jag skulle medvetet alltså öka min ångest, men också känna hur den klingade av.

De sista veckorna har det handlat om att stå ut med mina egna kroppsliga symtom, och att ofta handla i motsats till det jag själv vill göra. Det vill säga inte ta till säkerhetsbeteenden.

Jag har gått i terapi förut, men har aldrig aldrig varit med om något så här jobbigt. Tidigare har man kanske längtat, sett fram emot mötena med sin psykolog. Nu bävade jag för dem eftersom jag visste att hon inte skulle trösta eller hjälpa mig utan istället hälla mer bensin på elden. Skulle jag rekommendera dig en KBT-behandling? Ja. Om det är lätt? Nej.

Men jag vill verkligen att du som lider vågar prova att ta emot hjälp. PROVA. Du kan alltid avboka besöket, eller avsluta behandlingen om du ångrar dig. Med min egen behandling vill jag visa dig att man kan må bättre. Att du är värd att må bättre, och att terapi gör skillnad.

För dig som varken har tid eller råd vill jag verkligen tipsa om mindler som jag använde mig av. Här kostar en psykologkontakt endast 100 kr (frikort gäller också).

Så vad har du att förlora?

Gör det!

Nu.


Vecka 44

Hur känns veckan?

Spännande. Har sovit dåligt hela förra veckan och gissar att denna inte blir bättre för nu börjar det närma sig rejält. Men det känns kul. Ser fram emot veckan med glädje.

Vad ser du fram emot i veckan?

Flytt så klart! På torsdag får vi nycklarna till huset. Det är det enda jag längtar efter just nu. Jag ser fram emot att packa upp, tapetsera, hjälpa barnen att inreda deras rum och få fixa och dona för att vi ska känna oss hemma. Vi kommer också säkert behöva och titta på kök och köpa/byta ut några möbler vilket jag också ser fram emot. Jag jobbar bara måndag, tisdag denna veckan och ser givetvis också fram emot en och en halv veckas semester!

Vad ser du mindre fram emot?

Jobba kväll på måndag. Arbetslusten är minimal just nu och jag har svårt att tänka på annat än tapeter, inredning och kök.

Vad har du för ”to do:s” i veckan?

Förutom mina vanliga arbetsuppgifter på jobbet ska jag:
  • Åka till veterinären för att kastrera kaninen
  • Gå till sjukgymnasten
  • Ha en terapisession
  • Ett sista möte hos mäklaren
  • Flytta

Vad kommer du läsa/ lyssna/ titta på?

Jag ska läsa ut Mindfullness i hjärnan innan flyttbilen går är min förhoppning. När vi väl fått nycklarna till huset blir nog läsningen minimal gissar jag.

Vad händer i helgen?

Min gissning är att vi tapetserar. Kanske har vi beställt ett nytt kök? Eller så är vi och köper lite nya möbler och ny inredning till huset ❤︎

Hej Fredag!

I helgen blir det till att packa ner de sista delarna av vårt hem. Ska bli skönt. Har varit plågsamt att leva bland flyttlådor och jag längtar så in i bomben till Torsdag kväll när själva flytten är över och hela familjen befinner i nya huset och tillsammans gör det till vårt nya hem. Vilken känsla!

Jag försöker lägga upp en plan för hur jag ska föreviga omvandlingen av huset. De två husen vi levt i hittills har vi helt glömt att ta före- och efterbilder på och det kan man ju sakna så här i efterhand. Att få se själva omvandlingen. Jag vill verkligen bli bättre på det denna gången och kanske ska jag börja med att fota det första jag gör när jag kommer dit?

Jag tänker att bloggen kanske får bli platsen där bilderna får bo. Det är ju det enda stället jag återvänder till, och där allt samlas och finns kvar. Att skriva ut bilder och skapa ett fotoalbum känns som en uppgift ingen kommer att ta tag i.

Så kanske kommer det en ny kategori på bloggen där man kan följa förvandlingen med hus och hem. Vad tror ni om det?

Hösten är verkligen här nu och luften är krispig. Jag kommer med flytt också närmare min semester och det känns fantastiskt skönt bara tanken på att få vara ledig. Jag ser fram emot att lära känna min egen skog. Att gå långpromenader och om vädret tillåter kanske ta en kaffe på min veranda. Att-göra-listan är evighetslång och jag bara längtar efter att få sätta tänderna i den.

Snart är det också dags att säga hejdå till huset, att starta ett nytt kapitel och tacka åren som har gått. Jag tror att min sköra insida kommer värka i några veckor till innan jag stabiliserar mig och kan ta mark igen. Fast innan jag ens landar i det där huset ska vi ju ta helg och det var ju det det här inlägget egentligen skulle handla om, men istället svamlar jag mig bort i drömmarnas land, igen.

Okej, nu tar vi fredag. Ha en fin helg hörni!


Att sänka kraven på sig själv

Jag skapade mitt företag under en period när jag kände att mitt jobb inte var tillräckligt tillfredställande. Jag behövde utmaningar och var sugen på ny kunskap. Under många år var mitt företag den ventilen för mig. Den gav mig både glädje och tillfredställelse.

Utan att jag riktigt uppmärksammande det ändrades min arbetssituation, jag fick flera nya utbildningar och därmed utmaningar. Det kändes jätte kul, men inte för en sekund reflekterade jag över att kanske dra ner på utmaningar på det ena stället när det ökade på det andra.

Under lång tid funderade jag över varför lusten och energin till företaget hade minskat. Hur kunde det komma sig, jag ÄLSKADE ju mitt företag.

Att sänka kraven på sig själv

Att sänka kraven på sig själv

Det är lätt att skratta åt sig själv i efterhand. Det är inte alls konstigt att jag inte känt mig motiverad till nya utmaningar när det kommer till företaget, eftersom jag nu under lång tid har stött på dem i mitt arbete.

Anledningen till att jag berättar det här är att du liksom jag kanske ibland behöver minska kraven på dig själv. För inte sällan är det så att när det ena glaset är fullt spiller det också över till det andra, och att ha utmaningar på flera ställen i livet är sällan hälsosamt för någon.

Så ta dig en funderar på din livssituation just nu. Dela upp livet i olika boxar och kolla på hur fulla de är. Det är ok att en är hel så länge den andra är halvfull, men börjar du nå upp till kanten på flera av boxarna är det dags att stanna upp, tömma dem och sedan bestämma dig för vilken av dem du JUST NU vill fylla på. 

Det jag egentligen vill säga är; sänk kraven på dig själv. Ingen gynnas av dem, framförallt inte du.

Ta hand om dig!