Allmänt

Veckans lektyr.

Igår åkte jag som sagt till biblioteket i stan för att i lugn och ro kunna jobba med nästa föreläsning. Jag blev lite lätt irriterad redan i dörröppningen när jag märkte att de har någon form av klädbytardag i bibliotekets lokaler så att lite mer folk än vanligt befinner sig på det ställe som inom de närmaste timmarna skulle förvandlats till min trygghetszon.

För att undvika människor hittar jag en liten plats längst bort i lokalen och känner mig där och då ändå rätt så nöjd. Men det börjar direkt!!! Bakom mig sätter sig någon som lyssnar på musik VIA hörlurar men ändå så högt att jag inte kunde undgå att höra. Jag vänder mig om x antal gånger för att liksom visa att jag OCKSÅ hör, men han undviker min blick. :Mad:

Jag försöker att vänja mig vid ljudet och kämpar vidare med min text när en ung kvinna kommer och skrattar högt. Hon pratar i telefon och hennes röst ekar över hela jävla biblioteket. Jag ger henne den där blicken, ni vet ”håller du inte käften snart så kan det hända en olycka”. Hon visar att hon ser den och vinkar till mig som för att be om ursäkt, MEN FORTSÄTTER SAMTALET I SAMMA VOLYM :Bully: Människor går runt, barn skriker, böcker tappas, folk snörvlar, hostar. Men plötsligt så händer det!!!!

En hel jävla musikal börjar spela! Jo! På riktigt! Nått band står på nedervåningen och skrålar så högt att nästan datorn slocknar. Folk applåderar, tjoar, och hon drar en ny jävla sång. Under en timme (kändes som två) satt jag där med boken i knät och höll för öronen. Under slutet av timmen kom jag på att jag hade mitt headset med mig så jag drog lurarna i öronen och satte på klassisk musik på högsta volym för att föröka få någon ordning i min NU, väldigt röriga skalle. :Shout:

Jag hade sett fram emot de här timmarna av egen tid, hur jag i tystnad skulle få sitta och plöja mig i genom fler böcker. Hur personalen nästan skulle få knacka mig på axeln vid stängningsdags och be mig gå och jag skulle vägra. Hålla mig kvar i bordsskivan medan de försöker dra mig från stolen. Allt för att få stanna i tystnad!

Men jag gjorde det enda rätta och gick där i från, tidigare än vad jag hade hoppats på och med en huvudvärk utöver det vanliga. Hem istället till ungarnas konsert, till hundarna, maken och huset med alla måsten.

Jag är glad för att blickar inte kan döda. Då hade det kunnat skett en olycka, eller två.

I bland känns det som att allt i livet förvandlas till måsten, även det man tycker är kul. Jag är expert på att omvandla val till måsten. Egentligen är jag ju så himla väl medveten om att jag VÄLJER saker, varje dag. Men för mig känns det ändå som måsten. En sak på listan att pricka av liksom.

Som att läsa böcker, jag älskar det och har en lista över flera stycken jag vill läsa. Men jag kan inte titta på den för den ger mig bara ångest över alla böcker jag MÅSTE läsa. Samma när jag insåg att det gick att låna e-böcker på bibblan och har lagt massa i minneslistan där  :Tired:  eller readly, den där superduper bra tjänsten där du kan läsa hur mycket tidningar och böcker du vill där jag liksom känner ”tvungen” till att utnyttja den (fast att jag inte orkar eller har tid) för att jag betalar för tjänsten. Ja och jag vet att jag kan gå ur, men jag vill inte…

Det samma hände med målandet, bloggandet, skrivandet, pluggandet. Något jag börjar med för att det är kul och vill fortsätta med för att det är just kul, förvandlar jag till en extra tyngd och lägger den över mina axlar. Jag fattar inte grejen liksom.

Som att hjärnan hittar på grejer att ha ångest över. Nej men nu har du det inte tillräckligt jobbigt Jessica så vi lägger ett lager till över dig. Du måste gå ut med hundarna, måste träna, måste städa. Helt plötsligt har allt jag vill göra förvandlats till tyngder runt mina fötter och jag kommer ingenstans. Jag skriver listor, djupandas och försöker hinna ikapp alla de där måstena som förökar sig snabbare än ljusets hastighet.

Egentligen måste jag ingenting alls, jo det skulle vara att bokföra då. Resten är ju liksom upp till mig själv.

Nej nu tar jag ledigt ifrån mail, fakturor, tåg/hotellbokningar, regler, rutiner, ängslan och oro. Efter en timmes dyblöt hundpromenad ska jag sätta mig ner med en varm kopp te och måla lite. Jag har utökat mitt konstnärsgarderob ytterligare :Who-s-the-man:  och köpt på mig ännu mer tavlor, penslar och nu också pastellkritor. Jag har inte hunnit måla alls så mycket som jag önskat så jag är fortfarande jättenyfiken på flera av grejerna. Kanske skulle jag sätta av onsdagarna som min lediga dag och inte ens titta åt datorn utan istället ägna mig åt målandet?

Spänningen har varit i topp i kroppen i dag och oron är högre än vanligt. Minsta lilla händelse kan få bägare att rinna över känner jag just nu. Jag hoppas att det är något slags kreativt kaos så att jag ska kunna sätta mina känslor i bild, men hittills har jag inte alls tyckt att det är lika lätt som i ord. Jag antar att man måste hitta sig själv, sin egen stil, det gäller i alla fall med skrivandets magi. Det är ju inte alltid så att du själv skriver på det sätt du gillar att läsa. Jag har liksom hittat tavlor jag gillar och som inspirerar mig, men den stilen kanske inte är mitt sätt att uttrycka mig, det kanske inte är jag, vem vet..

Hoppas ni får en bra kväll!!  :Bye:

Idag har jag och den här lilla godingen tillbringat eftermiddagen hos veterinären i Göteborg. Han skulle bara vaccineras men är med i ett forskningsprojekt så att vi var tvungna åka 10 mil för att ta den där sprutan. Jag är i alla fall lycklig över att ha klarat mig helskinnad både dit och hem. Inte nog med att jag inte gillar att åka bil, jag fullkomligt avskyr att köra bil när jag inte vet vart jag ska. Även om jag hade gps:en på så tyckte jag att hon inte pratade med mig tillräckligt mycket.

Jag hade liksom velat att hon småpratade hela tiden istället för att säga att jag ska svänga höger om 3 kilometer. Det gör mig skitstressad, dels för att jag inte vet när tre kilometer har gått, men sen också för att jag måste hålla höger som ett mantra i tanken annars glömmer jag bort det. Och ja jag vet att hon upprepar sig precis innan svängen men har du då lagt dig i helt fel fil så är det ju kört! Inte nog med att jag bara ska hålla koll på vägen och alla skyltar, det är ju en massa andra bilister också  :In-pain:

När jag väl kom fram efter att kört vilse 2-3 gånger och stannat bilen lika många för att försöka tala gps:en tillrätta så var jag helt utmattad  :Tired: bara tanken på att jag skulle ta mig hem igen fick mig gråtfärdig. Jag vet inte vem som gnällde mest i bilen, jag eller hunden. Jag gjorde mig i vanlig ordning ovän med gpstanten och Turbo i fråga förstod nog inte syftet med hela resan.

Hemresan gick i alla fall bättre, inte en enda felkörning! Nästa resa ska jag säkra upp med att ta med mig en extra medpassagerare (som kartläsare) eller ännu bättre som bilförare, så kan jag luta mig tillbaka och sitta bredvid  :Approve:

Solen har visat sin bästa sida här idag och strålat hela dagen, vilket gör att jag förlåter gps tanten, för nu  :Heart:

Igår jobbade jag hela dagen, först på mitt vanliga arbete och sedan direkt till en föreläsning för NÄFS. När jag kom hem från föreläsningen 20.30 var jag helst slut, och dagen idag har känt som en lång baksmälla. För mycket jobb helt enkelt!!!

Idag är det en sådan dag när allting går emot en. Nätverket är segt, skrivaren slutar att fungera och det går inte att logga in på skatteverkets e-tjänst. Jag hade tre saker jag skulle hinna göra ikväll + svara på några mail och inget av det blev gjort. Suck. Ni vet när all energi är utsugen pågrund av egentligen ingenting men vill ändå bara lägga sig i ett hörn och gråta. Men nu jag ger upp för idag, nu tar jag ledigt och börjar helgen istället :Daze: lite utmattad och vimmelkantig.

Men i morgon tar jag nya tag och hoppas hinna med de där små sakerna som egentligen inte ska ta någon tid alls. Hoppas att ni haft en bättre kväll. Trevlig helg på er!

Idag var jag uppe med tuppen. Hur mycket jag än ville gick det inte att somna om. Men solen skiner och man har några extra lediga dagar framför sig så vad gör det? Idag blir det utdelning av påskbrev, påskparad och vänner på middag.

För övrigt i helgen hoppas jag hinna med några joggingrundor och att någon slags motivation faller över mig att ta tag i trädgården. Lika bra att ta tag i det där ogräsrensandet nu egentligen. Men jag känner mig segare än vanligt och orkar knappt tänka tanken. Jag hoppas i alla fall att ni alla får en superpåsk!

Jag har i över en månadstid haft ett starkt sug efter att få måla. Jag har ingen aning varför, bara en känsla av att det är något som behöver göras. Så idag lämnade jag jobbet lite tidigare och åkte och köpte mig själv ett staffli, färger och tavlor. Jag hoppas att det är ett sug som håller i sig så det inte är som allt annat…man tröttnar efter ett tag :Distort:

Jag älskar ju att skriva, ord, texter och meningar kommer till mig hela tiden och jag kan inte få dem att sluta. Men när jag är som tröttast och  mår som sämst så får jag liksom inte ut någonting hur mycket jag än försöker. Så här tänkte jag att målning kanske hade kunnat hjälpa. Kanske kan det fungera som en avlastningszon och slänga ur sig all skit när man mår som sämst, eller kanske tvärtom ett ställe för återhämtning som faktiskt inte kräver någonting av mig.

Min tanke är i alla fall att ha en tavla stående och kanske gå där och dutta lite varje dag (det är bara en tanke, kanske blir det inte alls så). I stället för så mycket annat som känns kravfyllt kanske detta kan komma kännas lustfyllt. Ja det är i alla fall min förhoppning  :Happy-Grin:

Kanske är jag mer konstnär än författare, kanske en ny del av mitt företag  :Wink: Bildbevis kommer. Ha en fortsatt trevlig kväll!

Bild från dagens promenad.

Jag älskar våren. Man har liksom det bästa framför sig. Jag älskar ljuset, jag älskar värmen, jag älskar till och med ljudet av fiskmåsarnas hesa skri. Bästa tiden är när Häggen håller på att slå ut, då njuter jag som mest. Några dagar senare när den har blommat över kan jag nästa bli deppig, som att det roliga är slut fast att det ligger framför mig. I år hoppas jag slippa den känslan, jag ska försöka hålla kvar i värmen, ljuset och resten av trädgården som skall slå ut i fullblom.

Dagens bästa är i alla fall:

Att kunna ta en hundpromenad medans det fortfarande är ljust ute.

Höra ljudet av fiskmåsar utanför fönstret.

Solens värme i ansiktet.

Vår känslan i luften.

Och alla fina kommentarer och respons jag fått efter min senaste föreläsning  :THANK-YOU:  Ni anar inte hur glada ni gör mig!

Ända sedan jag var liten har jag drömt om röda stugor med vita knutar, spontade trägolv och kakelugnar. Barnfilmerna bullerbyn, pippi och madicken handlade mest om att studera gamla hus och drömma sig bort till livet på landet. Jag har en längtan så stark att det nästan gör ont.

Innan jag träffade min man och skaffade barn köpte jag mig ett hus i skogen, men när familjen kom in i bilden valde vi att återigen bosätta oss i stan, för barnens skull…och jag ångrar mig, varje dag. Livet just nu känns bara tillfälligt, i väntan på att barnen kan växa ur huset så att jag kan fly, fly till skogen, till djuren, till naturen.

Jag har påbörjat min dröm, genom mitt företag. Jag älskar att skriva, läsa, lyssna. Det här, jag gör just nu, vill jag fortsätta med. Bara inte just här.

Jag vill vakna upp till fågelkvitter, jag vill andas tystnad, jag vill kunna göra vårskri på verandan utan att kunna bry mig om grannen. Jag vill leva omsluten av det jag älskar, djur och natur.

Jag känner mig halv, fejk, som att jag gått in i ett skal, för att liksom passa in. Jag vill kasta sminket, ta på mig träskorna och sketna ner mina nävar. Jag vill vakna utan väckarklocka, jobba utan raster och följa min egen energi.

Jag både avundas och inspireras av människor som tar sig ur ekorrhjulet, som väljer och vågar gå åt ett annat håll. En blogg som jag hittade i dag och blev helt förälskad var jonnajinton. Jag vill bara gå in i hennes värld och stanna där. Men jag försöker trösta mig själv, hålla modet uppe och säga att om tio år, då är du där. Då är du där du vill vara och då kommer ingen kunna ta det i från dig!

Bildbevis

Eftersom jag har varit så otroligt grym och mediterat i sammanlagt 7 TIMMAR har headspace gett mig en gratis kod med en månads fri tillgång för att ge bort. Så jag tänkte så klart köra en liten tävling!

Är du nyfiken och vill testa på mindfulness, eller är du en van mediterare men vill testa headspace? Oavsett är du välkommen att delta. Skriv en kommentar (antingen här på hemsidan eller på fb) varför du skulle vilja testa på/behöva denna gratis månaden.  Har du Facebook får du gärna gilla min sida och dela inlägget vidare.

Tävlingen pågår fram till 1/4. Lycka till!!