Mellan malva och stockros
Mellan malva och stockros vill jag bo.
Dansa i vinden med ro.
Gräset så grönt, livet så skönt.
Mellan malva och stockros vill jag bo.
Månadsarkiv: juli 2017
Flickan & jag 1 kommentar
I en värld full av monster.
Ibland känns det som att det bor ett litet barn i mig. En liten flicka som ständigt är blyg, rädd och gråtfärdig. Hon står och tittar ner i backen och stampar hårt med ena foten. Jag vill inte, jag vågar inte, är ord som ofta kommer ur hennes mun. Jag brukar ofta ignorera henne, göra som jag vill, men det känns liksom tröttsamt att ständigt höra hennes skrik och gråt inombords.
Jag har försökt att gömma mig för henne, ignorera henne och skälla ut henne för att hon ska ge sig i väg. Vem vill ha med sig ett tjurigt litet barn dagarna i ända? Men det spelar ingen roll vad jag gör. Hon dyker alltid upp ändå med sin buttra min och sitt varnande finger. Ibland när hon sitter ihopkrupen i ett hörn och skälver av tårar har jag tyckt synd om henne. Jag har gått fram och lagt armen om henne, försökt att trösta henne, velat visa henne världen och få henne att förstå att den trots alla hennes farhågor inte är så farligt.
Men jag har då skådat den avgrundsdjupa rädslan i hennes ögon, hon vågar varken se eller lyssna på mina historier. Hon är både blind och döv. Det enda hon ser, hon känner, är den stora ångesten som bor inom henne.
Jag är vuxen nu. Jag är lugn och trygg i mig själv. Men ändå dyker hon upp och fyller mig med tvivel. Jag vet inte hur jag ska trösta henne, eller få henne att försvinna. Så det enda jag kan göra är att ta hennes hand och acceptera hennes rädsla. Se situationen från hennes ögon, men komma ihåg att den trots allt är min.
[wp-svg-icons icon=”pencil” wrap=”i”] Lämna en kommentar
Att skriva en bok 2 kommentarer
Många drömmer om att skriva en bok och jag tänkte dela med mig lite av det jag lärt mig på vägen. Saker som fungerade för mig, från en tanke till hel bok. Om du har frågor eller om det är delar av skrivprocessen jag missar att ta upp så ställ dem här eller maila mig dem så ska jag svara på den jag kan. Jag kan också tillägga att jag talar om att skriva en fackbok, eftersom det är det jag gjort. Mycket det jag skriver om går så klart att använda skönlitterärt också, men jag menar först och främst skrivande i fackboksform.
Varför?
Du har en tanke eller ide till en bok. Det första du ska göra är att tänka, varför skulle någon vilja läsa den här boken, vad fyller den för funktion? Finns det liknande böcker?
Visst du kan skriva en bok för egen del, för att du vill skriva av dig, bearbeta något du själv upplevt osv. Men om du vill skriva för att också sälja så måste du försöka tänka på vad andra får ut av den. Om du vill göra en kokbok, vad för slags kokbok? Det finns tusentals kokböcker, varför skulle de köpa din? Gör din bok udda eller unik, eller något med det senaste nyheterna. Det måste alltid finnas en anledning till varför de ska läsa din bok, annars kommer de att välja någon annans. För egen del var det både ett slags terapiarbete att skriva ut allt det jag varit med om samtidigt som jag skrev boken jag själv önskade funnits när jag hade ett spädbarn. Jag hittade ingen liknande bok och kände att det måste finnas mer än bara jag som var i behov av den här boken. Hur många det visste jag inte och egentligen spelade det ingen roll. Om den så bara hjälpte en enda mamma att känna sig som en bättre mamma så hade bokresan varit mödan värd.
Struktur!
När du sedan vet vad du har för mål med boken, börja med att strukturera upp den. Det du gör nu är bara en plan och kommer garanterat ändras under resans gång. Men du behöver strukturen för att kunna börja arbeta. Jag visste att jag ville få med sömnlöshet, skuldkänslor och att vara en dålig mamma. Det är tre olika kapitel. Under tidens gång kommer nya kapitelrubriker fram, du hittar andra vinklar. Men börja med de kapitelrubriker du vet att du vill ha med. Även om det bara är två eller tre. Skriv ner dem och börja sedan skriva din text under varje kapitelrubrik.
Research!
Vad vill du få ut av boken, är det bara din egen text, ska du ha med intervjuer, fakta från andra böcker osv. Börja kolla upp sådant i tid, det tar mer tid än du tror. Vart hittar du personerna du vill intervjua? Själv slukade jag alla böcker inom mitt ämne skrev ner det saker jag var oense om, eller som gjorde mig upprörd i böckerna och visade istället fram mina tankar och åsikter kring ämnet i min bok. Jag kammade också igenom området för att se att min bok inte redan fanns, om det hade funnits något som liknande väldigt mycket kanske man hade fått kolla igenom den boken och lagt sin i en annan vinkel så att man inte skapar en kopia. Att hitta intervjupersoner trodde jag skulle bli den lättaste delen, jag kände ju massor av mammor. Men det var tvärtom, den svåraste biten, för ingen jag kände ville ställa upp. Skriv upp vad du behöver göra för research och hur du ska göra den.
Utseende!
Gå till ditt bibliotek eller bokhandel och kläm och känn lite på böckerna. Vad vill du ha för storlek på den bok, vad vill du ha för pärm och bindning? Välj det du tycker är snyggast och som passar din boktyp. Anledningen till varför du ska tänka på det så här i början av processen är för att du ska se din bok framför dig som en målbild. Kanske vet du redan hur du vill att pärmen ska se ut? Jag tror att det är enklare att få igenom sitt projekt när du ser din färdiga bok framför dig än när du bara tänker på ett word dokument. I datorn är det ju bara ord, men på papper mellan en pärm förvandlas det till en bok.
Nu har du ramarna framför dig. Du vet vad den ska innehålla och varför. Du har några kapitelrubriker. Du vet vad du behöver göra för research och hur du ska utföra den. Nu är det bara att sätta igång och jobba, fyll ramen med text!
[wp-svg-icons icon=”pencil” wrap=”i”] Lämna en kommentar
Anledningen till varför du inte ska bry dig om din bloggstatistik 4 kommentarer
Anledningen till varför du inte ska bry dig om din bloggstatistik
Jag följer många bloggar, är med i blogg-grupper och medlem i influencers of Sweden. Skitgrymt tycker jag. Man peppar, stöttar och lär av varandra. Men sen kommer den där saken jag ogillar med det hela, hur stor man är. Precis som att stå att mäta muskler. Sånt som får min mage att vända sig ut och in.
Jag vill gärna utvecklas och växa, självklart vill jag nå ut till fler läsare och det skulle inte göra ont att tjäna en slant på den tid man lägger ner, men….
….för mig blir det lätt att jag tappar bort mig själv. Om jag ska få andra att tycka om mig och anpassa mig efter den stora massan så är jag inte längre jag. Jag skriver för att jag älskar att skriva. Punkt. Jag skrev lika mycket när jag hade noll läsare som när jag hade 4000, det gjorde mig ingen skillnad.
Jag får hela tiden påminna mig om att mitt mål är att nå ut till rätt person, inte till alla personer. Jag har läsare som följt mig sedan start, som känner igen sig och uppskattar varje inlägg. Sen har jag dem som inte riktigt kan känna igen sig, som kanske önskar att jag skrev om andra ämnen, var gladare, roligare.
Jag har hela tiden trott att det är jag som måste ändra mig, anpassa mig efter folks åsikter, men har insett att det är precis tvärtom. Jag förstår att en människa som aldrig upplevt psykisk ohälsa (eller är ointresserad av ämnet) inte har mycket att hämta i min blogg, men personen är då heller inte min målgrupp.
Den här inlägget är egentligen bara en påminnelse till er andra bloggare som jag vet följer mig. Tappa inte bort dig i statistiken! Antal läsare säger inget om kvalitén på hur du skriver, eller hur du är som person. Nej, det finns så mycket annat som spelar in.
Själv har jag skitsvårt för långa texter, spelar ingen roll hur bra de är, jag hoppar över dem direkt. Jag vill också ha lätta saker att läsa, vill inte tänka bara svepa igenom utan att behöva fundera. Skulle förmodligen inte läsa min egna blogg [wp-svg-icons icon=”grin” wrap=”i”] Så kom ihåg att vara dig själv, det är bättre att ha få människor som gillar dig för den du är, än en mängd människor som avgudar dig när du låtsas vara någon annan [wp-svg-icons icon=”heart” wrap=”i”]
[wp-svg-icons icon=”pencil” wrap=”i”] Lämna en kommentar
Att skydda sig själv
–Men Jessica, anledningen till din utmattning måste ha varit att du gjorde för mycket!
Jag är fullt medveten om att något som får dig att må bra också kan få dig sjuk. Men jag önskar att människor kunde förstå, att oavsett vad jag rent konkret gör är min hjärna alltid i gång. Det inte är inte så att jag har något val!
–Varför sover du inte? Varför tar du det inte lugnt, varför kan du inte stanna upp?
Jag lovar dig att jag under mina 37 år har försökt. Men vad du inte förstår är att det spelar ingen roll om min kropp sitter still, för i min hjärna är det ändå full aktivitet. Hade jag kunnat stoppa mina tankar och impulser så tro mig, jag hade gjort det!
Min hjärna låter mig inte vila, den låter mig inte sova. Det är inte så att jag har något val. Jag vet inte hur jag ska kunna förklara för dig att det inte är mitt fel, att det inte är något jag kan styra över.
Tänk dig att det poppar upp en stor röd finne på din näsa. Jobbigt, eller hur? Men det är ju inte ditt fel, det är ju inte så att du kan göra något åt det. Du kanske försöker, du klämmer den, sminkar över den, försöker att dölja den på alla möjliga sätt, men oavsett så lyser den igenom.
Mina tankar är precis som din finne. De kan poppa upp helt utan anledning. Skillnaden är att jag inte bara får en, utan flera. Ska vi fortsätta jämförelsen så har jag hela ansiktet fullt. Ibland så fullt att jag knappt kan se något annat.
Men strunta i dem, låt dem va, ingen annan ser dem än du.
Kan du ignorera dem, sätta dig ner och låtsas som om de inte fanns? Kanske för en stund men sedan blir du envist påmind igen.
Jag lever med detta dygnet runt och har gjort det hela mitt liv och jag säger inte att det inte får mig utmattad. Jag säger att det inte var det som puttade mig över kanten!
Jag vet att min bägare är full, full med tankar, impulser, ångest och oanvändbar energi. Problemet är att jag inte kan tömma den. Det enda jag kan göra är att skydda den från att inte rinna över, och detta genom att ta bort alla ovälkomna droppar. Min insida kan jag hur mycket jag än vill aldrig sudda ut. Men utsidan kan jag förändra och försöka styra. Det jag måste försöka hantera är saker i min omgivning för att skydda mig från ytterligare belastning. Så som rutiner, människor och sömn.
Jag kanske därför ofta är ”tråkigare” än andra, tackar nej till inbjudningar och väljer att vara för mig själv. Detta ALDRIG för att såra någon annan, utan ENDAST för att skydda mig själv.
[wp-svg-icons icon=”pencil” wrap=”i”] Lämna en kommentar
Hur mår du?
Erbjud dig att bära en del av lasset…
Tre ord.
Tre ord som kan betyda så mycket, på samma gång som det kan betyda ingenting. Tre ord av omtänksamhet, eller som kan vara en del av en hälsningsfras. Tre ord som kan få dig att känna dig uppskattad, sedd, må bra, samtidigt som det kan få dig att bryta ihop.
När man mår dåligt, när man är mitt uppe i allting så kan man ha svårt att känna av det själv. Man jobbar liksom så för att hålla ihop. Du har säkert likt jag en person på din arbetsplats där du kan se stressen i hens ansikte. Där du varje dag frågar dig hur länge hen ska hålla ihop.
Du kanske har fällt små omtänksamma kommentarer, erbjudit dig att ta en del av personens arbete eller stannat i personens närhet bara för att finnas tillhands. Man kan känna sig så maktlös, som att man bara sitter där och tittar på, väntar på att något ska hända, att personen ska falla igenom. Utan att personen uppfattar det själv.
Det är svårt att väcka någon ur djup stress. Det är svårt att ta emot någon som är på väg att falla men envist håller sig kvar. Men ett sätt kan vara att upprepat fråga hur mår du,,, egentligen?
Kanske inte bara i förbifarten, som en artig gest utan att på riktigt sätta sig ner, som för att visa att man är beredd att lyssna. Att man förväntar sig mer än ett ”bra”.
Så gör det idag, gör det i morgon, och gör det nästa vecka. Stanna upp och fråga hur en annan person mår och visa dig intresserad av svaret. Du kanske kan väcka någon, rädda någon eller få en person att tänka till. Om inte har du i varje fall gjort ett litet försök [wp-svg-icons icon=”heart” wrap=”i”]
[wp-svg-icons icon=”pencil” wrap=”i”]Lämna en kommentar
Terapeutiskt skrivande -distanskurs
Kurser på gång!
Jag läser böcker om skrivande på löpande band och planerar och inför höstens kommande utbud. Nu är delar av det klart och för er som är intresserade av att gå på kursen på distans kan jag berätta att det nu är möjligt! Yey!! Den 1 sep startar jag upp den första gruppen och där har jag valt att inte rikta in mig på en specifik målgrupp utan den är fri för den som är nyfiken på ämnet eller känner att den har något att bearbeta. Men efter det kommer jag att temagrupper för att kunna hjälpa till att hitta rätt övningar samt att det kan ge mycket att få dela med andra som har upplevt samma problematik.
Men vad är terapeutiskt skrivande…
Skrivandet har en läkande kraft och det finns vetenskapligt bevis på att expressivt skrivande gör dig friskare både fysiskt och psykiskt. Det terapeutiska skrivandet kan därför användas på flera sätt. Det kan vara ett verktyg för personlig utveckling, användas som friskvård, eller som ett sätt att bearbeta sorger och trauma.
och vem är det till för?
Det material jag använder i denna kurs är skapat för dem som upplevt trauma, men jag har studerat terapeutiskt skrivande från flera håll och sett att det går att använda i livets alla tillstånd. De flesta av oss har upplevt sorger, separationer eller händelser i livet som gjort oss både ledsna och sårade, och många av oss har inte tid att sörja utan springer vidare i livet som inget har hänt. Men såren sitter kvar, även om du kämpar med att dölja både sår och smärta. Jag menar därför att skrivandet kan användas som ett läkande verktyg oavsett vad du varit med om så länge du är villig att ge det en chans.
En fördel är så klart om du gillar att skriva, men du behöver varken vara bra på stavning eller formulering för att få ut något av kursen. Det det egentligen handlar om är ditt eget reflekterande, och det får du hjälp med och tekniker för.
Så är du nyfiken på terapeutiskt skrivande tycker jag absolut att det är något du ska pröva på. Du får stöd och vägledning under en månad med flertalet övningar och tekniker.
Du hittar mer information om kurserna här.
[wp-svg-icons icon=”pencil” wrap=”i”] Lämna en kommentar
Skrivtips
Skrivtips
Kanske är det ingen nyhet men jag vill dela med mig av dem ändå. Vare sig man skriver en bok, ett blogginlägg eller en dikt så kan man fastna vid ord. Det kan vara att det inte känns rätt i magen eller att ordet förekommer tidigare i texten och att man behöver variation.
Helt plötsligt kan man bli osäker, fast att man vet vad ordet egentligen innebär blir man tveksam på att man förstått det rätt. Det kan också kännas svårt med stavning, formulering, böjning osv. Det är lätt att bli blind på sin text. Därför vill jag tipsa om några sidor som jag ofta återkommer till.
Ett tips är att spara dem som favoriter i din dator eller telefon så att du snabbt och lätt kan kolla upp ett ord när du behöver det. Har du några tips på sidor du använder i ditt skrivande?
[wp-svg-icons icon=”pencil” wrap=”i”] Lämna en kommentar
Pojken som inte kunde sitta still
Pojken som inte kunde sitta still
Han är som en levande vulkan, full av liv inuti. Det är så enkelt att sugas med i hans brinnande energi.
Det bubblar och ryker, spritter i hela hans kropp. De stunder då han drabbas av glädjeutbrott.
Hans nyfikenhet är för stor, som en hunger svår att stilla. Kan skada andra utan att mena illa.
Han outröttliga kropp som aldrig blir mätt, tycker att hela livet är en stor efterrätt.
Men han slutar att bli serverad, får ta de bitar han får, allt blir fel, i för tidiga år.
Du lilla pojk som aldrig kan sitta still, hoppar upp och ner utan att veta vad du vill.
Jag hänger med i hans vilda dans. Snurrar och skrattar som om inget annat fanns.
Jag blir berusad av ditt smittande skratt. Jagar dina drömmar men hinner aldrig i fatt.
Jag vill visa dig din storhet, lära dig att flyga med egen kraft. Bygga dig vingar du tidigare aldrig haft.
Men inser att det är din egen läxa. Något du måste göra själv för att växa.
Jag ber en stilla bön, att du ska få behålla din energi. Att du inte ska bli förhindrad för att du har en större låga inuti.
En bok blir till #del 3
Häromdagen kom manuset tillbaka från korrekturläsaren. Efter småändringar här och där skickades därefter texten i väg till två personer jag hoppas vill skriva förord eller blurbs till boken. Nu kommer självtvivlet på köpet. Det händer alltid, jag vet det. Men det är lika jobbigt varje gång.
Tänk om de säger ”Nej, det här arbetet vill jag inte stå bakom”. Eller om de kommer med kritik så hård att den skär sönder mig. Jag vet att man tvivlar på sig själv varje gång man är i den här processen. Jag försöker lugna mig själv med att jag fick VG på arbetet så det kan ju ändå inte vara helt åt helvete…eller?
Redigering, redigering, redigering…..
Ja, så nu går man i väntans tider. Jag har lite små jobb kvar att göra. Fundera över rubriker, sätta in isbn-nr och eventuellt kontakta fler personer för en blurb för att säkra upp. Men jag tror jag stillar mig. Låter manuset ligga en vecka eller två. Ska fortsätta brottas med mina tankar och hoppas att jag vinner. Heja mig!?!
[wp-svg-icons icon=”pencil” wrap=”i”] Lämna en kommentar