Vad händer i veckan:

Förutom jobb finns inga större planer. Jag ska börja förbereda inför en föreläsning som ska hållas om två veckor och eventuellt ska vi åka och kolla på en ny bil då min gamla skrothög är på väg att ge upp.

Något kul att se fram emot:

Jag ser fram emot att inte ha något kvällsjobb eller några kvällsplaner. Känns fantastiskt då jag var borta alla kvällar förra veckan!

Träning o selfcare:

Här har jag haft massa tankar den senaste veckan och jag funderar på att säga upp mitt gymkort. Jag tycker verkligen inte att det är kul. Det jag längtar efter är att återigen börja springa men att gå till gymmet, nej. Det är viktigt för mig att träna, jag är medveten om det. Men jag blir påmind om att åka hemifrån och gå på gym fortfarande inte är min grej. Det var en sak när jag var yngre och bodde i stan, men att göra det nu känns inte alls lockande. Kanske ska jag istället träffa en PT som kan hjälpa mig med hemmaträning för att bygga upp ryggen och sedan satsa på att springa igen. Det är i alla fall något jag längtar efter att kunna göra. Allt är bara flyktiga tankar just nu och inget är beslutat. Något jag inser att jag måste göra mer och bli bättre på att hålla fast i är meditationen. Där trillar jag ur om och om igen och det påverkar mig.

Hundträning:

Här går det framåt. Han är snabb och lättlärd så när jag hade varit borta i helgen hade både mannen och dottern tränat honom. Vi kämpar på och jag tycker att det går bättre och bättre. Vissa dagar faller han tillbaka och beter sig som en idiot men andra dagar är han hur duktig som helst och jag undrar vad jag gnäller om. Så nu väntar vi bara in att de där dagarna han beter sig som en ängel ska bli fler än dem då han beter sig som en idiot.

• åka på spa. Flyta runt i varmt mjukt vatten. Få vara i tystnad, och i gemensam ensamhet.
• se mina hundar springa lösa och lyckliga i skogen.
• känna mig stark. Springa utan smärta, och kunna böja mig ner utan att vara rädd för resan upp.
• skratta. Känna kärlek och gemenskap. Hitta fler platser där jag kan känna mig älskad och uppskattad, genom att bara vara jag.
• prata. Ta plats. Få berätta om min vardag, mina tankar och bekymmer utan att känna mig gnällig, upprepande och enformig.
• ha en liten varm hund i mitt knä. Varje dag.
• skriva. Hitta tillbaka till lusten, finna mina ord igen.
• jobba fokuserat i tystnad, utan att bli avbruten.
• bli bättre på att sätta mig själv först. Utan skuldkänslor.

Vad händer i veckan:

Veckorna som ligger bakom mig har varit fulltecknade så veckan som ligger framför mig har mer luft i kalendern vilket jag ser fram emot. I veckan är det prio att läsa i mig på en föreläsning om ätstörningar som ska hållas nästa vecka.

Något kul att se fram emot:

Åh, jag ser bara fram emot luftigheten i kalender, det räcker. Annars finns inga andra planer utöver jobb och det känns trots allt ganska skönt <3

Träning o selfcare:

Jag känner alltid ett motstånd till att åka och träna på kvällarna, men helt plötsligt insåg jag för någon vecka sedan att det är JAG som styr över min tid. JAG. Det innebär ju att jag faktiskt kan åka iväg och träna på dagtid om jag vill. Sagt och gjort. Så planen framöver är ett gympass på förmiddagarna. Sen är det yoga och meditation på hemmaplan. Det går så där, men lite är bättre än inget. Jag hade ju också en tid bokad till psykolog och där blev jag påmind om att tänka på mig själv. Jag tänker automatisk på alla andra, ja och det gäller inte bara människor, även hundar sätter jag före mig själv. Så en påminnelse från henne var; tänk på dig själv. Så lätt i praktiken, men så svårt i vardagen. Bara häromdagen när jag hade för avsikt att träna tänkte jag; nej stackars hundarna som är ensamma hemma, jag måste hem och ta hand om dem, dom måste ut osv osv. Och nej, det var inte för att komma undan träningen, det är verkligen för att jag sätter hundarnas hälsa framför min egen. Men där och då kunde jag stoppa mig; tänk på dig själv, ja och så tog jag mig i väg till gymmet. Och ingen hund var död eller verkade traumatisk skadad över att jag prioriterade mig själv för en stund. Phu.

Hundträning:

Jag träffade en hundpsykolog för någon vecka sedan och gnällde om problemet med min galna hund. Hon ställde då frågan; hur mycket kampar du med din hund? Öhh, ingenting svara jag. Hon tittar frågande på mig. Du är väl medveten om att du köpt en kamphund? Jag kände mig såååå jävla dum. Har haft hund hela mitt liv och var självklart medveten om att jag köpt en kamphund. Öhh, ja…svarar jag försiktigt utan att veta vad jag skulle få tillbaka. Han har ett jätte stort kamp- och bitbehov så om inte du kampar med honom så kampar han med dig. Poletten föll ner så hårt att det gjorde ont i huvudet. Ja så klart!!

Så veckorna efter vårt samtal har vi kamplekt med Dex på ett sätt vi aldrig gjort tidigare och ja, situationen är bättre (ta i trä). Det finns fortfarande mycket att jobba på. Han är en unghund med stort energibehov så det krävs fortsatt träning. Jag hoppas på regelbundna samtal med hundpsykologen så att jag kan få lite mer tips och råd kring hundarna. Ska boka in ett till i veckan tror jag bestämt.

Privat

Jag kan inte ens beskriva hur jag haft det eller mått i oktober. Livet känns fortfarande på sätt och vis overkligt. Något jag vet är att hunden (Dex) har fortsatt att framkalla sammanbrott hos mig. Många hundar har jag haft i mina dagar men inte av den här kalibern och jag blir sååååå jäkla trött. En dag kom jag till insikt att han gör mitt jobb både tyngre och svårare, allt ta längre tid. Att jobba hemifrån med honom vid min sida betyder ständiga avbrott och för någon med ADHD som redan har svårt att koncentrera sig blir det inte bättre med någon som jagar katt, biter sönder mattan eller bestämmer sig för att äta på dig. Nej ska jag kunna driva företag utan att bli ett nervvrak behöver jag lösa situationen så sagt och gjort, jag har kontaktat en psykolog till mig och en till hunden. Jag hoppas få kräkas ur mig min frustration men också få hjälp och stöd gällande lösningar.

Företag

När jag gjorde min bokföring denna månad och återigen kunde ta ut en lön blev det så verkligt. Jag blev så jävla glad och ville bara skrika rakt ut. Nej två månader är ingenting men för mig som velat driva företag i ca 10 år och hela tiden blivit uppskrämd av människor som säger hur svårt det är och att man inte kan ta ut en lön de första åren så känns det verkligen som ett ”halleluljamoment”. Det är två månaden kvar innan jag behöver ta ett beslut om uppsägningen eller inte så förutom att få ekonomin att rulla på behöver jag hitta ett sätt att kunna få arbeta mer friktionsfritt utan att bli störd av min hund, samt hitta ett sätt att umgås med andra människor för att fylla hålrummet av kollegor. Löser det sig finns det ingen tvekan på att det blir en avsked med kriminalvården.

Hus & hem

Här är det fortsatt ganska lugnt vi har sågat ner ett träd på tomten och köpt inomhusbelysning som en elektriker ska komma och hjälpa oss med inom kort. Annars handlar det mest om att få vardagen att gå runt och samla inspiration till sommaren. Jag är lite orolig för vårt staket och skulle vilja sätta upp nytt då hundarna kan rymma ut mot vattnet. Det är varken bra på sommartid då det kan leda till drunkning eftersom det är lätt att fastna i dyn men inte heller på vintern när det kan vara svag is. Puh, hemska tanke, men nej inget nytt staket är på gång så jag får nog ha mina nerver på utsidan ett tag till.

Jag lämnade veckan utan att känna mig klar med mina arbetsuppgifter, hela kroppen skrek att jag behövde en paus -och jag tog den.
Jag har vägrat att jobba i helgen även om jag vet att jag har mycket att göra. Bra -men ändå dåligt.
Resultatet blev att jobbet har funnits med mig i tankarna när jag la mig på kvällen, när jag vaknade upp mitt i natten och på morgonen. Jag är glad att jag inte gick över min egen gräns och har satt mig med arbetet över helgen, men läxan jag lärt mig handlar om att avsluta veckan på rätt sätt för att få en bra helg.

Att fly från den ger dig ingen vila, tvärtom. Så veckans mål är att landa den med ett lugn i magen. Att andas, göra klart, innan jag avslutar min dag. Jag ser fram emot måndag för att beta av kommande att-göra-lista och tar med mig läxan i bakfickan…minst en lärdom rikare ❤️

Veckans bild.

Vad händer i veckan: 

Denna veckan är det mindre samtal än förra veckan. Jag har två heldagar hemma och tre halvdagar med möten på mottagningen. Så en relativt lugn vecka jämfört med många andra. Det är ett ”ny möte” denna veckan, resten är i pågående behandling. Sedan väntar lite administrativt jobb denna vecka så som att skicka offerter och fakturor. En skön arbetsvecka med flera håltimmar som jag ska försöka att ta till vara på.

Något kul att se fram emot:

Ja förutom jobb så ska vi till Liseberg i veckan. Första gången man kommer ut på över ett år så det kan man väl inte mer än att se fram emot, även om jag vanligtvis avskyr Liseberg. Jag ska även vara med på en workshop i kreativ målning, det ska bli spännande trots att målningen inte är min starkaste gren.

Träning & selfcare:

Jag tränar numera rörlighetsträning och bodypump för att försöka förbättra min ryggsmärta. Denna vecka ska jag pröva att träna dagtid istället för kväll. Jag ska också prioritera yogan VARJE DAG och inte bara när jag har som ondast i ryggen. Jag har numera all möjlighet i världen att styra min tid och inget att skylla på. Så jag behöver se till att ta mig i kragen och bara göra det. Eftersom att jag numera inte träffar vänner eller arbetskamrater på dagtid behöver jag lägga in det i mitt schema och försöka få till det någon gång i veckan på kvällstid. Det är lätt att prioritera bort men ack så viktigt för min hälsa. Om det är något jag lärt mig under mina månader som egenföretagare på heltid så är det vilken socialvarelse jag är. Jag behöver människor för att må bra. Jag har också bokat tid till psykolog i veckan. Det är selfcare för mig, jag tar min hälsa på allvar och behöver någon utifrån att prata med om min livsomställning.

Hundträning:

Hundträning är en viktig del av mitt liv just nu varken jag vill eller inte då Dex mer eller mindre gör mig galen just nu. Mina utbrott och sammanbrott hänger tättsamman men hans energinivå och sätt att utmana mig. Denna vecka SKA JAG få tag på en hundtränare/hundpsykolog. Jag har försökt i flera veckor nu och dom är OTROLIGT sega med att svara på mail (ja, jag har så klart prövat att ringa också jobbig som jag är). Får jag inget svar eller ingen tid nästa vecka kommer jag i princip stå utanför någons dörr tills de släpper in mig. Eller nej, så långt kanske jag inte ska gå. Men då kontaktar jag kanske 100 hundtränare och hoppar på första bästa svar. Om någon inte visste det så AVSKYR jag att vänta. Ja, även på ett mailsvar. HUR kan det ta en vecka att svara på mail??? Speciellt om man är företagare. Vill man inte tjäna pengar? Oförståeligt.

Förhoppningsvis har både jag och hunden besökt en psykolog innan veckans slut;) Kanske blir vi ordinerade parterapi. Vem vet:) Oavsett så ser jag grymt mycket fram emot veckan. Önskar även dig en fin sådan!